Saudi gynnar inte USA tillräckligt
Joe Biden är inte nöjd med att Saudiarabien inför produktionsbegränsning på olja, vilket ökar oljepriset och gynnar Ryssland, snarare än amerikanerna, vilket ses som oerhört upprörande.
USA och Saudiarabien har under lång tid haft ett långtgående samarbete och utgjort en grund för att destabilisera Mellanöstern och USA-kritiska regeringar.
Nu börjar relationerna bli kyliga till följd av en produktionsbegränsning av olja hos några av världens största oljeproducenter, vilket får oljepriserna att stiga, något som kommer att drabba amerikanerna genom högre bränslekostnader. Med anledning av detta lovar Joe Biden att relationerna med Saudi kommer att ”ses över”, rapporterar Al Jazeera.
Högre priser gynnar Ryssland och missgynnar Bidens valkampanj
Begränsningarna i oljeproduktionen minskar tillgången till fossila bränslen, vilket får priserna på olja att öka.
Beslutet att införa begränsningar fattades av organisationen OPEC+, som sammanför 13 av världens oljeproducerande länder, däribland Saudi, Iran, Nigeria och Venezuela, med andra oljeproducenter, däribland Ryssland.
USA anklagar nu OPEC+ för att gå Moskvas ärenden, eftersom höjda oljepriser innebär högre intäkter för Ryssland på den olja de säljer, vilket anses gynna krigsinsatsen i Ukraina.
Den amerikanska statens talesman, Ned Price, hävdar OPEC+ gynnar kriget i Ukraina, mot ”det amerikanska folkets intressen.”
Varför amerikanska intressen skulle väga tyngre än de 13 OPEC-ländernas, eller varför inte Ukrainas, går Price dock inte in på. Men just nu pågår de amerikanska mellanvalen och en försämrad tillgång till bränsle under Joe Bidens administration kommer inte gynna Demokraternas valsatsning.
Ser Demokraterna Saudiarabien som en lydstat?
Ledande demokrater har upprörts kraftigt av begränsningarna. Politikern Bob Menendez och senator Richard Blumenthal krävde att man skulle frysa vapenleveranser till Saudi i ett års tid, tills man tydligt betygat sin lojalitet mot Washington.
Samtidigt påtalar Saudi att produktionsbegränsningarna endast hade ett ekonomiskt syfte, i hopp om att stabilisera oljemarknaden under pågående räntehöjningar och en hotande global lågkonjunktur, vilket samtliga 13 länder var överens om.
Den saudisk-amerikanske kommentatorn Ali Shihabi, påtalar i ett inlägg på Twitter att de saudiska vapenköpen inte varit en gåva från USA, utan ett utbyte baserat på ömsesidig nytta. Köpen har gynnat amerikansk industri och bidragit till att upprätthålla dollarn som valuta vid försäljning av olja.
Men för Washington verkar attityden vara att Saudi står i skuld till USA.
Slutet för en destruktiv allians?
Saudi har under lång tid befunnit sig i ett slags kallt krig med Iran, där båda parter har utkämpat strider genom ombud (så kallade ”proxy-krig”), vilket innebär att man stöttar parter i olika konflikter som gynnar den egna sidan.
De två mest framstående konflikterna är kriget i Syrien, där Saudi understött wahhabistiska rebellgrupper medan Iran stött Assad-regeringen, samt konflikten i Yemen, som resulterat i en omfattande svältkatastrof.
USA har inte varit sena med att backa upp Saudi, i hopp om att underminera det till Ryssland närstående Iran. Amerikanerna har därmed spelat en stor roll i beväpnandet av islamistiska grupperingar.
Om relationerna mellan de två länderna börjar krackelera, är sannolikheten stor att maktbalansen kommer att rubbas till Irans fördel. Iran backas i sin tur upp av Ryssland och framgångar för pro-iranska och pro-ryska styrkor i Mellanöstern kan komma att rita om hela den politiska kartan i regionen.
