Regeringen vill införa en ny statlig e-legitimation där Polismyndigheten får samla in svenskarnas fingeravtryck och ansiktsbilder. Systemet beskrivs som en satsning på säkerhet och skydd mot bedrägerier – men kritiker varnar för att Sverige samtidigt bygger upp ett allt större system för digital kontroll och övervakning.
Under torsdagen presenterade regeringen propositionen En statlig e-legitimation, som innebär att Polismyndigheten från den 1 december 2026 ska börja utfärda statliga digitala ID-handlingar. Reformen beskrivs officiellt som en säkerhetsåtgärd för att minska bedrägerier och göra Sverige mindre beroende av privata aktörer som BankID.
Men bakom formuleringarna om ”säker digital identifiering” växer samtidigt ett helt nytt system fram där staten får en betydligt större kontroll över medborgarnas digitala identiteter än tidigare.
Den som ansöker om den statliga e-legitimationen måste personligen lämna både ansiktsbild och fingeravtryck till Polismyndigheten, så kallad biometrisk data. Uppgifterna används för identitetskontroll och delar av informationen lagras i e-legitimationens lagringsmedium.
Samtidigt får Polismyndigheten ansvar för ett omfattande register över personer som använder systemet.
I propositionen framgår att personuppgifter i registret får sparas i upp till tio år efter att ett ärende avslutats. Det framgår också att uppgifter får behandlas för att ”vidta åtgärder för en säker användning av statliga e-legitimationer” samt i vissa fall lämnas vidare enligt lag eller förordning.
Kopplas till EU:s digitala identitetssystem
Den statliga e-legitimationen är inte bara ett svenskt projekt. Systemet byggs samtidigt för att fungera inom EU:s nya eIDAS-regelverk och den europeiska digitala identitetsplånboken, där medlemsländerna successivt ska koppla samman sina digitala ID-system.
I praktiken innebär det att den svenska e-legitimationen blir en del av en större europeisk digital infrastruktur där identifiering, autentisering och tillgång till samhällstjänster knyts allt närmare samma tekniska system.
Kritiker menar att utvecklingen riskerar att flytta makt över medborgarnas digitala identiteter längre bort från individen och närmare staten och överstatliga strukturer. Flera pekar på att system som inledningsvis beskrivs som frivilliga ofta blir svåra att stå utanför när banker, myndigheter och företag successivt gör dem till standard för vardagliga tjänster.
”Funktionsglidning” oroar
En återkommande farhåga handlar om så kallad funktionsglidning, att ett system som införs för identifiering senare används till betydligt fler ändamål än vad som först utlovats. Kritiker lyfter risken för att digitala ID:n i framtiden kan kopplas ihop med andra databaser, exempelvis vårddata, ekonomiska tjänster eller olika former av åtkomstkontroller.
Det väcker också frågor om hur mycket anonymitet som kommer att finnas kvar i ett samhälle där allt fler tjänster kräver digital identifiering.
Regeringen framhåller samtidigt att syftet är att stärka säkerheten, minska identitetsbedrägerier och skapa ett alternativ om privata lösningar skulle slås ut vid exempelvis cyberangrepp.
– Sverige behöver en robust och långsiktig lösning för elektronisk identifiering, hävdar civilminister Erik Slottner säger i regeringens pressmeddelande.
Frågan är nu hur långt staten ska få gå i jakten på säker digital identifiering – och hur mycket personlig integritet som svenska folket är berett att ge upp på vägen.
Spikar i kistan slås nu i. Uppifrån, för ”de” håller i hammaren. Allt mer klassas som spikar och måste slås i så inte locket flyger av när trycket ökar.
Orwells ”1984” kan anses som en smekning i jämförelse.
Helt korrekt och svensson står på perrongen när tåget susar förbi.
1984 är en roman om en framtida dystopi, men används idag som en instruktionbok.
Helt rätt och de flesta svenskar reagerar inte ens på den diktatur som nu införs.