lördag, 1 oktober, 2022

Statsministern: Estland skulle förintas med Nato-beskydd

Estlands statsminister Kaja Kallas uttrycker oro för att en rysk invasion skulle rensa Estland från kartan enligt befintliga Nato-planer

Estland skulle raderas från kartan och Gamla stan i Tallinn skulle totalförstöras under Natos nuvarande planer på att försvara landet från en rysk attack. Detta varnar statsminister Kaja Kallas till nyhetsmagasinet Financial Times och andra utländska medier. Kallas sa att Nato-alliansens befintliga försvarsplaner för de baltiska staterna är att tillåta dem att bli invaderade av den ryska krigsmakten innan de befrias efter 180 dagar.

Hon påpekade att det är drygt 100 dagar sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina och de grymheter som ryssarna påstås ha utfört under sin frammarsch genom landet. Kallas jämför Ukrainas storlek med de baltiska länderna och konstaterar att en rysk invasion av Estland skulle innebära en fullständig förintelse av de små ländernas befolkningar och kultur. Statsministern talade inför Natos toppmöte i Madrid som börjar imorgon den 28 juni.

– De av er som har varit i Tallinn och känner till vår gamla stad och de århundraden av historia och kultur som finns här – alltihop skulle raderas från kartan, inklusive vårt folk, vår nation, sa den estniska statsministern till Financial Times.

Estland, Lettland och Litauen lägger fram ett gemensamt förslag om ytterligare trupper och permanenta divisionsledningscentra i varje land, ett steg över de nuvarande tillfälliga roterande trupperna Enhanced Forward Presence, som har kallats en ”snubbeltråd” och syftar till att avskräcka en rysk attack. ”Nu ser alla att det här tripwire-konceptet inte riktigt fungerar”, sa Kallas.

Kritik mot varningen

Estlands tidigare utrikesminister Eva-Maria Liiimets är kritisk till statsministerns kommentarer och sa att konfidentiella försvarsplaner inte borde offentliggöras.

– Försvarsplaner sätts inte ihop i spalterna i Financial Times, det kräver förtroende och gemensam förståelse. Idag verkar det som om statsministern har gjort offentliga slutsatser relaterade till hemligstämplade försvarsplaner som vårt östra grannland nu kan läsa och dra slutsatser från, sa Liimets på torsdagen.

Liimets tillade att den förändrade säkerhetssituationen kräver ett svar från både Nato och Estland och att utrikesministrar från de baltiska staterna och Polen redan lämnat in sina förslag under våren. Statskontrollerade media i Estland rapporterade att politiker i Litauen inte var bekymrade över den estniska statsministerns kommentarer, trots att de inom sitt territorium har ”Natos svagaste punkt”.

Litauens försvarsminister Arvydas Anušauskas sa att politikerna inte alltid känner till varje detalj i försvarsplanerna och att de ofta innehåller olika scenarier. Han uppmanade folk ”att inte bli upprörda av varje politikers uttalande”. Uttalandena var menade att ”höja den politiska temperaturen” inför Nato-toppmötet, säger Laurynas Kasčiunas, ordförande för den litauiska parlamentariska kommittén för nationell säkerhet och försvar.

I ett offentligt uttalande sade Estlands försvarsministerium att informationen Kallas hade gett till journalister är allmänt tillgänglig och icke-konfidentiell. Kännedomen har funnits länge om att den ryska krigsmakten med relativ lätthet kan skära av landförbindelserna mellan Baltikum och övriga Nato-länder genom att ockupera den korta gränsen mellan Litauen och Polen.

Att en sådan svaghet inte bekymrar de litauiska politikerna förefaller något otroligt, särskilt efter att de beslutat att stänga denna landförbindelse för transit av ryska varor till exklaven Kaliningrad.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

Liknande artiklar

Ukraina ansöker om expresspass in i Nato

00:08:34

Ryssland mer demokratiskt än Sverige?

00:04:30

Nyhetssändning 29 september

Ryssland ber Sverige om hjälp