Sveriges system för fastighetsbeskattning är uppbyggt på beräkningar som sker med flera års mellanrum. Man granskar bland annat försäljningspriser, för att få fram marknadsvärdet. Taxeringsvärdet, som styr avgifterna, bestäms av hur marknadsvärdet såg ut under den föregående perioden. Men medan marknadsvärdet faller i år, är det de tidigare åren som styr taxeringen, vilket kommer att innebära höga avgifter för fastighetsägare.
Taxeringsvärde och marknadsvärde
Alla resonemang av intresse i den här artikeln gäller småhus. Småhusägare betalar en kommunal fastighetsavgift som är baserad på fastighetens taxeringsvärde, upp till en begränsande taknivå som är den högsta. Andra fastighetsägare betalar på andra sätt.
Taxeringsvärdet på en fastighet ska egentligen motsvara 75 procent av husets förväntade marknadsvärde. Det marknadsvärde som man ska använda, anger Skatteverket på följande sätt: ”Taxeringsvärdet ska motsvara 75 procent av det sannolika marknadsvärdet (( Det värde som huset skulle kunna säljas för. Källa: Boupplysningen )) för fastigheter i värdeområdet, två år före taxeringsåret, det så kallade nivååret.”
Skatteverket granskar treårsperioder för att få fram marknadsvärden. 2020-2022 är den granskningsperiod som är aktuell, där år 2022 är kritiskt viktigt – 2022 ligger två år före taxeringsåret 2024 (se ovan). Skatteverket omprövar också bara taxeringsvärden vart tredje år – det senaste året var 2020.
Hur man beräknar marknadsvärdet på en fastighet är ingen lätt fråga, men försäljningspriser bland fastigheter i samma område påverkar mycket. Försäljningspriserna för småhus i Sverige sjönk med 10 procent år 2022 och hittills med cirka 8 procent år 2023. Konkret innebär detta att taxeringsvärdet kommer att höjas, på grund av de höga marknadsvärdena 2020-2022, samtidigt som de aktuella marknadsvärdena har sjunkit.
Man bildar i och för sig ett medelvärde av huspriserna under nivååret, men 2022 var ändå ett år i slutet på en lång period av prisuppgångar. Att det skett ett prisfall 2023 påverkar inte taxeringsvärdena alls.
Svåra effekter
Villaägarna tar nu upp frågan i en debattartikel och poängterar att det trögrörliga systemet för omprövning ger mycket stora avgiftseffekter på kort tid för vanliga hushåll i småhus. Det slår hårt mot folk som tagit stora bolån och har höga räntar att betala, tillsammans med höjda energipriser. De marknadsvärden som råder nu kommer att påverka taxeringsvärdet först 2027.
Ännu värre blir det för småhusägare med tomträtt, då tomträttsavgiften till kommunen baseras på taxeringsvärdet. Tomträttsavgifter har inget lagstadgat tak, vilket gäller för fastighetsavgifter.
Skatteverket publicerar en tabell, som speglar läget med förändringarna i taxeringsvärden i olika delar av riket.
| Län | Antal småhus | Förändring i procent |
| Stockholm | 309 650 | 31 % |
| Uppsala | 76 361 | 29 % |
| Södermanland | 69 305 | 33 % |
| Östergötland | 93 599 | 29 % |
| Jönköping | 82 281 | 27 % |
| Kronoberg | 49 493 | 31 % |
| Kalmar | 81 739 | 31 % |
| Gotland | 20 996 | 38 % |
| Blekinge | 47 743 | 26 % |
| Skåne | 265 047 | 34 % |
| Halland | 91 064 | 31 % |
| Västra Götaland | 355 927 | 27 % |
| Värmland | 80 617 | 30 % |
| Örebro | 66 096 | 30 % |
| Västmanland | 55 613 | 30 % |
| Dalarna | 100 830 | 35 % |
| Gävleborg | 76 062 | 32 % |
| Västernorrland | 67 226 | 27 % |
| Jämtland | 51 554 | 43 % |
| Västerbotten | 74 606 | 37 % |
| Norrbotten | 76 587 | 27 % |
| Riket totalt | 2 192 396 | 31 % |
Tomträttsavgifter är ett otyg.
En ny regering med företrädare från detta forum bör lägga fram ett lagförslag om att samtliga tomträttsinnehavare skall kunna friköpa tomten till ett bra pris.
Man skulle också kunna lansera ett nytt själbyggarprogram där man betalar en grundavgift och sedan en månadsbetalning i 49 år–därefter äger man tomten ! 😁 Borde bli mycket populärt.