Stora satsningar på försvaret – ”Risk att hamna i krig”

Försvarsberedningen har presenterat sin rapport om hur den svenska försvarsförmågan ska stärkas. Samtliga partier är överens om ökade satsningar, även om det finns olika önskemål rörande klimat och större stöd till Ukraina.

Under fredagsförmiddagen höll Försvarsberedningen en pressträff, där man presenterade rapporten Stärkt försvarsförmågaSverige som allierad. Rapporten berörde hur den svenska försvarsförmågan ska utvecklas och vilka satsningar som ska göras.

Beredningens ordförande, moderaten (M) Hans Wallmark, inledde pressträffen och berättade att man lyckats ena de åtta riksdagspartierna kring innehållet. Dock fanns ett antal avvikande åsikter, som representanterna för respektive parti redogjorde för.

Stora satsningar görs

Fokus låg på att utgöra Sveriges förmåga att kunna fullfölja sina åtaganden som medlem i krigsalliansen Nato och att Sveriges förmåga ska utökas till 2030. Bland annat kommer man att utöka Försvarsmaktens anslag med 52,8 miljarder kronor till 2030. År 2025 kommer budgeten ligga på 135 miljarder kronor och stiga till 185 miljarder kronor åt 2030.

Uppbyggnaden av två brigader ska ske tidigare, satsningar ska göras på utbildning. Antalet värnpliktiga ska utökas från dagens 8 000 till 10 000 år 2030, 12 000 år 2032, samt eventuellt 14 000 år 2035.

Detta motiverades med att ett väpnat angrepp mot Sverige, eller de allierade i Nato, inte kan uteslutas.

Försvarsberedningens ordförande, Hans Wallmark (M). Skärmavbild: Regeringskansliet
Försvarsberedningens ordförande, Hans Wallmark (M). Skärmavbild: Regeringskansliet

Finansiering, klimat och Ukraina

Den stora stötestenen mellan partierna handlade framförallt om hur detta skulle finansieras. Socialdemokraternas (S) representant, tidigare försvarsminister Peter Hultqvist, ansåg att man skulle införa en beredskapsskatt. Denna skatt rikta sig mot det ”högsta inkomstskiktet”, det vill säga höginkomsttagare.

Sverigedemokraternas (SD) Lars Wistedt tog upp att samtliga regeringar sedan 1995 aktivt hade jobbat med att skära ned försvaret och frågade vad man hade fått för pengarna.

Miljöpartiets (MP) Emma Berginger hoppades att detta inte skulle gå ut över satsningarna på klimatet, något som även Vänsterpartiets (V) Hanna Gunnarsson uttryckte. Berginger ansåg även att Försvarsmakten skulle satsa mer på klimatanpassning. Både Berginger och Gunnar passade även på att meddela respektive partis inställning till ”försvarsavtalet” med USA, DCA.

Liberalernas (L) Anna Starbrink ville att man skulle utöka stödet till Ukraina ytterligare, och att målet skulle vara att föra Ukraina till seger.

KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

1 KOMMENTAR

  1. Det behövs förhandlingar och medling mellan parterna.

    Sedan vidhåller jag det jag tidigare skrivit : att Ukraina politikerkår är så totalt korrumperade att det känns meningslöst att stötta landet.
    Ukraina skulle behöva en ” förmyndarregering” med vettiga och ärliga personer som fick styra upp landet .


    Det är nästan ännu värre med länder som Sverige där människor faktiskt kan välja vettiga alternativ –men dom framhärdar i att lägga sina röster på partier som fördärvar deras framtid… rent självskadebeteende . 😥

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter