Julian Assanges öde beseglas – Storbritannien har godkänt WikiLeaks-grundarens utlämning till USA
Efter en flera år lång juridisk berg-och-dalbana där Julian Assanges juridiska team och ett stort nätverka av frihetsaktivister i hela världen har följt varje vändning i domstolarna och vädjat till Storbritanniens inrikesminister Priti Patel att avslå USA:s utvisningsbegäran.
WikiLeaks-grundaren har suttit fängslad i Londons ökända högsäkerhetsfängelse – HMP Belmarsh – sedan han fördes ut från Ecuadors brittiska ambassad i april 2019. Den 50-årige Assange är nu närmare än han någonsin varit att överlämnas till amerikanskt förvar, där det förväntas att han kommer att ställas inför rättsliga förfaranden och en trolig fällande dom för flera spionagerelaterade anklagelser. Det brittiska inrikesministeriet har i kölvattnet av Patels beslut sagt att Julian har 14 dagar på sig att överklaga beslutet.
Ministeriet bekräftade att domstolarna fann att amerikansk utlämning inte skulle vara ”inkompatibel med hans mänskliga rättigheter” och fastslog att Assange i USA:s förvar ”kommer att behandlas på lämpligt sätt”. Detta efter den tidigare mest framgångsrika rättsliga utmaningen som hans försvarsadvokater iscensatte, varvid de argumenterade för att Julian riskerar plågsamma och grymma förhållanden i det amerikanska fängelsesystemet, särskilt det mycket isolerade livet i ADX Florens fängelse, där han förmodas hamna.
Efter att Patel offentliggjort sitt utvisningsbeslut släppte WikiLeaks ett omedelbart uttalande där de sa att de överklagar domen: ”Idag är inte slutet på kampen”, stod det. ”Det är bara början på en ny rättslig strid. Vi kommer att överklaga genom rättssystemet; nästa överklagande kommer att vara i högsta domstolen.” Uttalandet sa att alla som brydde sig om yttrandefrihet borde skämmas ”djupt” över att inrikesministern godkänt Assanges utlämning.
Domen har väckt upprördhet bland några brittiska tjänstemän och som stödjer WikiLeaks arbete, inklusive den före detta brittiske ministern David Davis, som sa: ”Tråkigt nog tror jag inte att Mr Assange kommer att få en rättvis rättegång. Detta utlämningsavtal måste skrivas om för att ge Brittiska och amerikanska medborgare samma rättigheter, till skillnad från nu.”
Frihetsaktivister över hela världen har hävdat att Assange-utlämningsfallet ställer klassisk grävande journalistik inför rätta och kriminaliserar de maktgranskande metoder som används av reportrar och nyhetsredaktioner över hela världen. Under det årtionde som gått sedan de ursprungliga läckorna relaterade till USA:s krigsbrott i Iran och Afghanistan publicerades av WikiLeaks har de återpublicerats och analyserats av massmedierna i samordning med Wikileaks-team. USA har insisterat på att Assange satte amerikanska liv i fara genom att publicera tusentals sidor med hemligstämplade dokument.
Utvisningsärendet kommer nu att gå vidare till Londons högsta domstol som måste ge sitt godkännande om utlämningen ska fortsätta. Den rättegången kommer sannolikt att täckas noga av den internationella pressen, precis som alla andra kapitel i Assanges nästan decennium långa juridiska strid.
