Förra gången banker måste räddas i USA var 2008. Upprinnelsen då hade främst med fastighetsmarknad och överutlåning att göra. Gemensamt både för krisen då och den som eventuellt är på väg att utvecklas nu, är att politiker och finansbransch inte kan enas om vad och hur mycket som behöver göras.
Silicon Valley Bank var starten
Händelserna kring konkursen för Silicon Valley Bank (SVB) har täckts sedan tidigare av Frihetsnytt. Den bankens konkurs satte igång en utveckling på bankmarknaden som skakade om finansvärlden, men som hittills inte har utvecklats till en fullskalig kris, liknande den som inträffade 2008. First Republic Bank har varit ledande i ett stort ras för aktievärden i regionbanker.
Många har oroat sig för det som på svenska kallas ”bankrusningar”, att mer eller mindre alla insättare vill ha ut sina pengar samtidigt, vilket i stort sett ingen bank klarar eftersom en del av bankers affärsidé är att låna ut mer pengar än de lånar in. Detta har dock inte inträffat på någon bredare front – bara Signature Bank har fallit efter SVB.
Politiker och bankfolk träter
Reuters ger nu utrymme till en konflikt som känns igen från då till nu: bankfolk vill ha snabb hjälp till krisande banker och helt obegränsade offentliga krediter, medan politiker i regel vill vänta och se, och i alla fall inte direkt lagstifta för en speciell krisande finansiell institutions skull.
Politiker vill dessutom under inga förhållanden betala ut pengar till bonusar eller ens löner för krisande bankers ledningar och inte heller något till deras aktieägare, utan bara skydda insättarna.
Framför allt råder det konflikt mellan två maktsfärer: högre bankledningar tillsammans med större bankinvesterare, och högre federala politiker med ansvar i frågan, ”mellan Wall Street och Washington”. Konkret rör debatten/konflikten på senare tid tre saker:
- att inte den federala myndighet som försäkrar insättare om deras pengar, FIDC (Federal Insurance Deposit Commission), jagade hårdare efter en köpare till Silicon Valley Bank.
- oklarheter i hur representanter för Bidenadministrationen formulerade sig om insättarskydd under krisens akuta fas.
- Bidenadministrationens fokus på regelskärpningar i stället för på bankräddning, också det under krisens akuta fas.
Den förra svenska bankkrisen kring 1992-1993 tog sig delvis ett annat, delvis ett liknande förlopp. Den dag en svensk bank får allvarliga problem, kommer dock säkert mycket i den händelseutvecklingen att likna den amerikanska, som skett den senaste tiden.
