En undersökning om svenskarnas förtroende för olika institutioner har precis publicerats. Resultatet är ingen positiv läsning för etablissemanget. Journalisten Ingrid Carlqvist delar med sig av sin bedömning till Frihetsnytt.
Medieakademin publicerade under tisdagsmorgonen den 7 mars sin årliga förtroendebarometer, som visar vilka institutioner i samhället som svenskarna har förtroende för.
Den absolut största förändringen som noteras är att regeringen tappat kraftigt i förtroende. Från att ha haft ett förtroende på 50 procent, har regeringen nu fallit till 34 procent, vilket innebär ett tapp på 16 procentenheter.
Frihetsnytt har återkommande under hösten kunnat rapportera om den hårda kritik som regeringen mottagit när de hoppat fram och tillbaka vad gäller flera vallöften. Det har varit den utlovade pausen i amorteringskraven, det är oklart om reduktionsplikten kommer sänkas, samtidigt som elstödet flera gånger har skjutits fram.
Journalisterna bär stort ansvar
Den journalistiska veteranen Ingrid Carlqvist har en förklaring till det minskade förtroende för regeringen.
– Det är främst för att det är först nu som journalisterna börjat göra sitt jobb, nämligen granska makten. Men det som sker nu är att de går väldigt hårt åt regeringen och till och med svartmålar den. Saker som den socialdemokratiska regeringen kunde komma undan med, granskas nu stenhårt och lyfts fram på ett helt annat sätt. Så det är i hög grad journalisternas rapportering som påverkat allmänhetens syn på regeringen, säger hon till Frihetsnytt.
Public service tappar
Det är inte bara regeringen som tappar i förtroende, utan även de journalister som Carlqvist tar upp, i synnerhet public service, Sveriges Radio (SR) och Sveriges Television (SVT). Båda två tappar fyra procentenheter, från 70 till 66 procent (SR) och 66 till 62 procent (SVT).
Emanuel Karlsten, ordförande för Medieakademin, förklarar det med att pandemin höjde förtroendet för etablerade institutioner. När pandemin nu är över börjar förtroendet falla tillbaka till normala nivåer.
Ingrid Carlqvist delar dock inte den bilden.
– De [public service] har legat alldeles för högt. Fler och fler svenskar börjar inse att man inte kan lita på dem. Tack vare att vi har alternativmedia, YouTube och tillgång till utländska nyheter, kan folk ta del av ett större nyhetsflöde och jämföra rapporteringar. När man börjar titta kritiskt så inser man hur vinklat det är och att det inte går att tro på allt de [public service] säger, är hennes bedömning.
Sverige är på väg åt fel håll
Uppfattningen om samhällsutvecklingen verkar inte heller den vara speciellt positiv. Av de tillfrågade personerna anser 48 procent att Sverige är på väg åt fel håll, vilket är en ökning från 32 procent 2022. Utifrån partisympatier är det bara Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet, där fler sympatisörer anser att Sverige är på väg åt rätt håll.
Lägst tilltro till utvecklingen har Vänsterpartiet (V) och Sverigedemokraterna (SD). Hos båda är det endast 14 procent som anser att Sverige går åt rätt håll, medan 67 procent av V:s sympatisörer och 68 procent av SD:s sympatisörer anser att Sverige är på väg åt fel håll.
– Sverige har varit på fel väg i decennier och det krävs enorma insatser för att kunna vända utvecklingen. Det handlar inte om någon tilltro till att regeringen skulle kunna få till en förändring, utan snarare att de inte skulle våga göra det som behövs, säger Ingrid Carlqvist.
Behövs dels ett nytt valsystem som omöjliggör fusk. Dels behöver vi något som gör att småpartier som mp och L inte får så stort inflytande. Se bara vad mp förstört Sverige med sina drygt 4 %. Sedan behövs partier som verkligen arbetar för folket. Det var länge sedan sozzarna gjorde det. S är ett renodlat maktparti. Partitoppen i S består av människor med enorma egon.
Vid minsta tillstymmelse till att politiker agerar i eget syfte borde rendera avsked.
Inför 3 års valperioden och ta bort eller sätt 4 % spärren vid 1 %.