Den svensktillverkade forskningssatelliten Mats skickas upp i rymden för att studera jordens atmosfär.
Mats är den första svenska forskningssatelliten som skjuts upp på över 20 år, skriver Rymdstyrelsen i ett pressmeddelande.
Mats ska samla in observationer om jordens övre atmosfär med hjälp av kameror i området infrarött och ultraviolett. De data som Mats samlar in kommer att sättas ihop till en komplett 3D-modell av mesosfären, där vågor och strukturer kan studeras i detalj. På så sätt kommer Mats att bidra till unik grundforskning om dynamiken i mesosfären och hur energi flyttas, vilket kan ge ökad förståelse för fenomen som atmosfäriska gravitationsvågor och atmosfäriskt tidvatten.
Resultatet blir viktiga pusselbitar för att förstå det globala klimatsystemet och klimatförändringarna, uppger Rymdstyrelsen. Något som onekligen kan behövas.
Unika data
”Mats kommer att röra sig i en omloppsbana runt jorden på 600 kilometers höjd och studera fenomen i mesosfären, den del av atmosfären som ligger på höjden 80 till 100 kilometer över jorden. Ett exempel är nattlysande moln, det vill säga de moln som är belägna högst upp i jordens atmosfär på 85 kilometers höjd. Ett annat exempel som Mats ska studera är vågrörelser i mesosfären och hur de länkar ihop olika delar av klimatsystemet”, skriver Rymdstyrelsen.
– Mats kommer ge forskarna unika data och gör det möjligt för forskare runt om i världen att öka kunskapen om klimatsystemet, samtidigt som klimatfrågan berör allt fler inte minst genom extremväder säger Anna Rathsman, Rymdstyrelsens generaldirektör.
Svenska forskare och forskarkollegor världen över väntar med stort intresse på data från Mats.
– Kanske upptäcker Mats något i atmosfären som vi idag inte har en aning om, ungefär som upptäckterna av ozonhålen på 1980-talet säger Linda Megner, docent och projektledare för Mats på Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet.
Svensk rymdforskning i framkant
Trots att Sverige alltså inte skjutit upp någon egen satellit på 20 år är rymdforskning ett område där vi traditionellt ligger i framkant. Satsningen på Mats – en akronym för Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy – ger enligt Rymdstyrelsen Sverige möjlighet att bedriva forskning av hög klass och behålla sin position inom området.
– Det är viktigt för Sverige att ta plats i den snabba samhällsutvecklingen, där rymden får allt större betydelse. Genom Mats kan vi bygga kompetens och utveckla nya och mer kostnadseffektiva satellitsystem. Samtidigt skapas nya högt kvalificerade arbetstillfällen i Sverige, säger Anna Rathsman.
Projektgruppen som arbetat i flera år med att ta fram Mats består av rymdtekniker från de svenska satellittillverkarna OHB Sweden och ÅAC Microtec, konstruktörer på det svenska företaget Omnisys som har tagit fram det vetenskapliga mätinstrumentet, samt forskare på Stockholms universitet, Chalmers och KTH.
Mats skickas upp i omloppsbana från rymdhamnen i Mahia i Nya Zeeland den 1 november, på företaget Rocket Labs Electronraket. Den är i ungefär samma storlek som en diskmaskin och har en beräknad livslängd på två år.
