Den höga inflationen gör att svenskarna i praktiken skänker 200 miljarder till bankerna under 2022. Det konstaterar tidigare ekonomireportern Andreas Cervenka från Dagens Industri i Aftonbladet.
”Många skulle nog reagera om de lånade ut en hundralapp till en kompis och fick tillbaka 92 kronor. Ändå är det en affär som miljoner svenskar säger ja till.” Det skriver Andreas Cervenka, tidigare ekonomireporter på bland annat Dagens Industri och SvD, i Aftonbladet.
Det är den höga inflationen tillsammans med de kroniskt låga räntorna på sparkonton som blivit ett problem. Cervenka konstaterar att bankernas ”förmånserbjudanden” inte är särskilt förmånliga och tar Nordea som exempel: Sätter man in en halv miljon så blir räntan på deras ”förmånskonto” 0,25 procent – 1 250 kronor på ett år. Med en inflation på 8 procent – vilket är vad Konjunkturinstitutet beräknat för helåret 2022 – sjunker samtidigt pengarna med nära 40 000 kronor i värde.
”Förmånligt värre”, konstaterar Cervenka sarkastiskt. Särskilt som räntan vid lägre insatta summor är ännu lägre – 0,05 procent upp till 150 000 kronor. Swedbank ”erbjuder” 0,1 procents ränta oavsett hur mycket du har på kontot, och övriga banker är inte mycket bättre.
Cervenka påpekar att uttrycket att ha ”sina” pengar på banken är ”ganska missvisande”. Det handlar i själva verket om ett lån, där du är kreditgivaren och banken låntagaren.
Enligt SCB har svenska hushåll 2 670 miljarder kronor placerade på bankkonton, vilket innebär en värdeminskning på cirka 200 miljarder på ett år. Då bankerna lånar merparten av pengarna till noll ränta skänker alltså svenska folket den summan till bankerna i år.
”Bankernas försvar är att de själva haft svårt att få ränta på pengarna de lånat av oss, särskilt under åren när Riksbanken hade minusränta”, skriver Cervenka och konstaterar att detta är ett klent försvar då det samtidigt var minusränta på obligationer som bankerna gav ut – de fick alltså betalt för att låna de pengar som sedan såldes vidare som bolån. Bolåneräntorna har enligt SCB stigit från i genomsnitt 1,35 procent i november förra året till 2,5 procent i juli. Samtidigt har inlåneräntan knappt rört sig.
Senast inflationen var så här hög var 1991 och då var bankernas sparränta 7–8 procent, enligt SCB.
”Det här betyder pengar rakt ned i fickan på bankerna”, påpekar Cervenka.
Han konstaterar vidare att storbankerna sitter på en stor del av marknaden och infrastrukturen. För att tillgång till Bank-ID behöver du till exempel vara kund hos någon av de större bankerna. Därför är det inte helt enkelt att gå över till uppstickare med något högre sparräntor, exempelvis Landshypotek som i skrivande stund erbjuder ”hela” 1,5 procents sparränta.
