Fusion kommer allt närmare som verklig energikälla och inte bara idé. Sverige har lång tradition i den tillämpade kärnfysik som fusion är en del av, och det finns gott hopp om att Sverige kan dra industriell nytta av den svenska kunskapen.
Lång tradition och historia
Sverige var tidigt ute under tiden efter andra världskriget med att försöka dra nytta av och utveckla den nyupptäckta kärnenergiteknologin. Det fanns till och med långt gångna planer på en helsvensk atombomb till skydd mot Sovjetunionen. De hemliga beslut som ledde till att programmet avvecklades kan ha varit första steget mot Sveriges NATO-ansökan långt senare.
Kärnkraften, byggd på traditionell fission det vill säga kärnklyvning. blev en integrerad del av svensk energiförsörjning under efterkrigstiden och tjänade Sverige väl. Tillgången till säker och billig energi med hjälp av den svenska kärnenergitekniken var ett kungsargument för svensk industri, framför allt tyngre energikrävande industri.
Fusion är nästa steg – svenskt företag långt framme
Fusion är omvändningen till fission, och idén är att man får lätta atomkärnor att slås ihop för att tillvarata den energi som då frigörs. Den teknologin har varit lovande i många decennier utan riktigt hårda hållbara resultat, men i ett experiment på Lawrence Livermore National Laboratory nyligen lyckades man få ut mer energi än vad processen förbrukade – lite av en milstolpe.
Det stora problemet med fusion är att den måste äga rum i ett plasma som blir extremt varmt och därför måste sväva fritt från reaktorväggarna. Det finns två skolor för att lösa problemet: den amerikanska som använder laserstrålar för att manövrera plasmat, och den europeiska som försöker göra samma sak med magnetfält.
Det svenska företaget Novatron har nu en praktisk idé som kan bära långt, och som ansluter till det europeiska tänket: ett sätt att få plasmat konkavt till formen, något som är mycket billigare än dagens lösningar och som gör det lättare att innesluta plasmakroppen magnetiskt.
Omfattande datorsimuleringar har visat att tekniken med konkavisering fungerar i princip. Novatron 1 är namnet på lösningen som nu ska ta detta till nästa praktiska steg, att genomföra plasmakontroll i den fysiska verkligheten. Novatron 2 ska sedan generera fusionsenergi, Novatron 3 ska göra det kontinuerligt, och i Novatron 4 ska ett fusionskraftverk byggas och kopplas till nätet. Finansieringssituationen ser gynnsam ut åtminstone för Novatron 1. Sista steget med kommersiellt användbar energiproduktion kan bli aktuellt någon gång på 2030-talet.
Lång svensk tradition av tekniska försprång
Sverige har länge legat före tekniskt, och gjort Sverige till ett bättre land, genom att fånga möjligheter som visat sig.
Järnvägen på 1800-talet är ett exempel, elektrifieringen där Jonas Wenström och ASEA tog täten ärr ett annat. Ericsson tog under en tid över hela marknaden för digitala telefonväxlar när den var ny, och finns kvar än idag som ett innovations- och teknologibaserat företag. Astra fångade upp och löste problematiken med folksjukdomen magsår genom att lansera preparatet Losec.
Svensk tankekraft, svensk innovationskraft och den svenska kraften att göra industriell verklighet av idéer lever och växer och kommer att överleva alla politiska motkrafter, även från partier som påstår sig värna om miljön, och till och med har ordet ”miljö” i namnet.
