Sveriges och svenskarnas säkerhet och behov inte lika viktiga
Regeringen flaggade på onsdagen för att Sverige kommer att utöka stödet till Ukraina. Under en pressträff idag på förmiddagen specificerade statsminister Ulf Kristersson, försvarsminister Pål Jonson, energi- och näringsminister Ebba Busch och arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson vilket stöd det rör sig om. Samtidigt som Sverige skickar iväg mängder av vapen och krigsmateriel, pågår uppbyggnaden av det egna totalraserade försvaret och larmen om ett ”försämrat säkerhetspolitiskt läge” hörs från politiker dagligen.
”Det militära stödet är helt avgörande”, säger statsminister Ulf Kristersson.
Därför kommer Sverige att skicka bland annat det svenska artillerisystemet Archer till Ukraina i stödpaket nummer tio som regeringen presenterade idag. Paketet kommer att bestå av:
- Ett samarbete med Ukraina om upphandlingar av försvarsmateriel
- Avancerade stridsfordon och pansarvärnsrobotar
- Försvarsmakten får i uppdrag att förbereda leverans av artillerisystemet Archer.
Sverige kommer att bidra med 50 stridsfordon CV 90, pansarvärnsrobot 57 och förbereda leverans av artillerisystemet Archer. Antalet Archer som kan bli aktuellt får Försvarsmakten i uppgift att återkomma om.
Skickar vapen som vi själva behöver
Detta stödpaket är Sveriges tionde, där en mängd olika vapen och annan krigsmateriel redan tidigare skickats, och har ett värde på 4,3 miljarder kronor, enligt Aftonbladet.
Artillerisystemet Archer har enligt försvarsminister Pål Jonson stått högt på Ukrainas önskelista och nu tillgodoser den svenska regeringen önskemålen med försvarsmateriel som hade kunnat vara av nytta för Sveriges eget försvar, men som Försvarsmakten nu bedömer att vi kan klara oss utan.
Det tidigare officeren och ledamoten i Försvarsutskottet Roger Richthoff är av en helt annan åsikt. I en tidigare artikel i Frihetsnytt kommenterade han vapenleveranserna såhär:
”Det är fel att skicka dessa tyngre vapen. Vi behöver dem själva. Vårt försvar har stora brister, framförallt inom artilleriet. I slutändan handlar det inte bara om att skicka vapensystemen utan även instruktörer som kan lära ut hur man använder dessa vapen, instruktörer som vi behöver här hemma i Sverige för att utbilda vårt egna försvar.”
