Sverige positionerar sig sedan tidigare som ett av världens bästa länder inom läkemedelsindustrin. Två genombrott inom Alzheimersforskningen har nu gjorts av svenska forskare oberoende av varandra. Detta placerar Sverige som ett av de ledande länderna inom fältet.
Sverige är trejde bäst i världen och bäst i hela Europa på läkemedelsutveckling enligt FN:s life science-mätning Global Innovation och en ny undersökning framtagen av EU-komissionen. Tack vare Sveriges innovativa forskning och framstående resultat ökade även den svenska exporten av läkemedel med 53 procent under 2022 enligt färska siffror från SCB.
– Våra fördelar i form av en stark akademisk forskning, högkvalitativ hälso- och sjukvård, starka läkemedelsföretag och lång erfarenhet av kvalitetsregister och biobanker räcker inte som argument framåt, säger Anders Blanck, vd för de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation Lif i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Svenskar är världsbäst i forskningen kring Alzheimers
Två stora framsteg i kampen mot Alzheimers har nyligen gjorts av svenskar oberoende av varandra. Det ena genombrottet handlar om att Alzheimers sjukdom numera går att påvisa flera år innan patienten får några symptom. Detta tack vare en forskningsstudie vid Lunds universitet som har kunnat påvisa vilka proteiner som ansamlas i hjärnan 10 till 20 år innan patienten får några symptom, vilket Frihetsnytt tidigare rapporterat om.
Det andra stora framsteget handlar om positiva resultat av den nya bromsmedicinen Lecanemab som har utvecklats av det svenska företaget BioArctics. Flera studier har visat att läkemedlet bromsar sjukdomsförloppet av Alzheimer. Dessa två forskningsframsteg placerar tillsammans Sverige och svenska forskare i framkant i kampen mot sjukdomen.
Läkemedlet väntar nu på godkännande av FDA
Tack vare de svenska landvinningarna så kan man nu både upptäcka sjukdomen tidigt och framgångsrikt hejda förloppet. Oskar Hansson professor i neurologi vid Lund universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus förklarar:
– Om vi kan identifiera sjukdomen redan innan de kognitiva utmaningarna visar sig, kanske vi på sikt kan sätta in läkemedlet för att bromsa sjukdomen i ett mycket tidigt skede. Men det behövs mer forskning innan det kan rekommenderas behandling hos personer som ännu inte utvecklat minnesnedsättning.
Lecanemab blockerar ansamlingar av ämnen i hjärnan som man menar spelar en viktig roll i utvecklingen av sjukdomen. Tidigare har en lång rad av liknande läkemedel misslyckats i avgörande studier. Hjärnsvullnad var en synlig biverkning av behandlingen med tidigare försökspreparat. Nu hoppas man att läkemedlet efter fler kliniska studier ska bli godkänt av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA till sommaren 2023.
– Förutsatt att Lecanemab godkänns av europeiska läkemedelsverket och blir subventionerat i Sverige, så tror jag att det kan hjälpa många patienter med Alzheimers sjukdom så att de försämras långsammare och därmed förhoppningsvis kan leva självständigt hemma under längre tid, avslutar Oskar Hansson.
Svensk framgång får uppmärksamhet i Storbritannien
Lecanemab har väckt uppmärksamhet i Storbritannien där Alzheimers Research UK kommenterar läkemedlet i en intervju med BBC.
– Det här är ett historiskt ögonblick i Alzheimersforskningen för detta är första gången som någon har kunnat visa att man kan bromsa sjukdomsutvecklingen hos någon med ett tidigt stadium av Alzheimer.
Säger företrädaren för Alzheimers Research UK Susan Kohlhaas när hon talar om det svenska läkemedlet. Hon fortsätter med att förklara att detta även är första gången som man ens har kunnat visa att ett preparat har avsedd effekt mot Alzheimer.
Alzheimers är den vanligaste typen av demens, så de svenska landvinningarna kan komma att få mycket stor betydelse för kampen mot ohälsa hos äldre över hela världen.
