Taiwans kvinnliga president gav idag motstridiga signaler ifråga om konflikten med Kina. Däremot går Kinas signaler, i form av krigsspel runt Taiwan, inte att ta miste på. Samtidigt uppmuntrar Taiwans allianspartner USA parterna till krig.
Det strategiska läget för en av världens främsta industriländer, Taiwan, ser prekärt ut. Stormakten Kina göra anspråk på ett bestämmande inflytande i vad de ser som sin provins och politiskt sett är det svårt för örikets ledare att välja kurs. Detta visade Taiwans kvinnliga president Tsai Ing-wen idag när hon under ett tal till en grupp höga militärer dels sade att uppgivandet av landets demokratiska självbestämmande är otänkbart och dels att ett krig med Kina är otänkbart. Reuters rapporterade.
Folket redo för kamp
USA:s president Joe Biden däremot har upprepade gånger sagt att hans land mer än gärna blandar sig i ett eventuellt krig mellan Taiwan och Kina – eller Kina och Kina om man så vill. Taiwan befolkas av ättlingar till den sida som förlorade i det kinesiska inbördeskriget 1949, som aldrig kapitulerade för sina kommunistiska motståndare. Den folkliga motviljan mot att behöva lyda under Kinas alltmer militanta diktatur är stark och många strider gärna till det yttersta, hellre än att ge upp Taiwans suveränitet.
Amerikanskt anfall?
USA:s roll i Taiwan-dramat liknar den moraliska supermaktens beteende i flera andra stormaktskonflikter. Genom sina medier uppmuntrar man folket i en stormakts provins eller grannland till uppror och frihetskamp. Genom anonyma talesmän (eller talesmän utan auktoritet) försäkrar man det lilla landet amerikanskt ingripande i en eventuell konflikt – varefter konfliken kommer men ingripandet uteblir.
Den tidigare amerikanske presidentkandidaten Patrick Buchanan påpekar i The American Conservative att den nuvarande presidenten, Joe Biden, utlovat amerikanska krigsinsatser i en rad andra konflikter runt Kina – både Japan, Vietnam och Filippinerna har tvister med Kina om diverse öar och atoller i Sydkinesiska Sjön. Överallt lovar Biden militära insatser på den mindra statens sida.
Tomma löften
Patrick Buchanan bedömer Joe Bidens frikostiga löften om krigiskt understöd till alla dessa länder som helt orealistiska.
Stödet till Ukraina i kriget mot Ryssland är till stor del moraliskt, till stor del materiellt, till viss del ekonomiskt, men ìnte militärt. Den näsbränna som USA fick inkassera i Vietnam på 1970-talet och de, som det visat sig, meningslösa krigen i Mellanöstern, finns ännu i färskt minne hos de amerikanska väljarna.
