onsdag, 7 december

Telegram ger känsliga användaruppgifter till tyska myndigheter

Operatörer bakom messenger-appen Telegram överförde personlig information om sina användare till den tyska federala kriminalpolisen, BKA, vilket avviker från företagets policy om att skydda användardata

Personuppgifterna är relaterade till användare som var misstänkta för terrorism och barnmisshandel, enligt Spiegel. När det gäller andra brott är det fortfarande svårt för tyska myndigheter att få data från meddelandetjänsten.

Överlämningen av användardata till myndigheterna framstår som en uppmjukning av företagets inställning till privata data. Tyska utredare har under lång tid aldrig fått några positiva svar från företagsledningen när de begärt att identiteten på kriminella personer ska avslöjas.

Dataöverlämnandet stämmer inte med Telegrams påstående på dess officiella webbplats att ”till denna dag har vi avslöjat 0 byte av användardata till tredje part, inklusive stater.” Enligt företaget lagras molnchattdata i flera datacenter runt om i världen och kontrolleras av flera juridiska personer med säte i olika länder. Dessutom är dekrypteringsnycklar uppdelade i flera delar och lagras aldrig på samma plats som de data de ska skydda.

Som ett resultat kan företaget bara tvingas att ge upp data till myndigheterna om flera domstolsbeslut från olika jurisdiktioner berör samma specifika fall . ”Tack vare den här strukturen kan vi säkerställa att ingen enskild stat eller block av likasinnade länder kan inkräkta på människors integritet och yttrandefrihet”, hävdar företaget.

Telegram har blivit mycket populär bland demonstranter och aktivister i hela västvärlden efter att sociala medieplattformar som Facebook blivit mer inställsamma till statliga krav på att regimkritiska röster censureras med hänvisning till att de måste ”bekämpa desinformation”.

Beslutet att överlämna användardata till tyska polisen innebär en avsevärd degradering av Telegrams kundlöfte, eftersom det ökar risken att Telegram också kan tvingas lämna ut privata data även i framtida fall.

Redan 2018 tillkännagav Telegrams grundare Pavel Durov en ny policy enligt vilken ett enskilt domstolsbeslut kan tvinga företaget att släppa IP-adresser och telefonnummer till sina användare. I sin senaste transparensrapport som uppdateras var sjätte månad nämndes dock inga dataöverföringar till myndigheter.

I januari föreslog Tysklands inrikesminister Nancy Faeser att Berlin kunde stänga av Telegram. Man förde också samtal med EU-partners om hur man bäst skulle reglera meddelandetjänsten. Tyska myndigheter inledde därefter samtal med Telegrams företagsledning i februari.

”Vi har tagit kontakt med högsta ledningen för #Telegram. I en inledande konstruktiv diskussion om fortsatt samarbete kom vi överens om att fortsätta och intensifiera utbytet. Det här steget är en bra prestation som vi kommer att bygga vidare på.”, skrev den tyska inrikesministern i en tweet den 4 februari. Senare samma månad blockerade Telegram 64 av sina kanaler i Tyskland efter att den federala kriminalpolisen skickade sina första nedläggningskrav till företaget.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

Polisrobotar ska kunna döda

00:10:02

Övervakning ger inte färre skjutningar