Tidöavtalet 4: Skolan

Skolan är ett politikområde som under decennier kännetecknats av många tvära kast och många politikerprojekt, egentligen oavsett regering. Många politiker vill så otroligt mycket med skolan, den ska så att säga vara alla ideologers politiska trädgård där de vill styra alla detaljer. Skolan verkar ofta vara ett mikrokosmos för skolideologers tänkta drömsamhälle, i väntan på att det drömsamhället ska ta form.

Skolan kan inte vara allt för alla

Som alla visionärer och skolideologer upptäcker, så är skolan mycket svårstyrd. Den hanterar oerhört mycket pengar och involverar oerhört många människor. Skolan är en av Sveriges största arbetsplatser, om man räknar in alla elever. Skolan är som sagt också fokus för mångas förhoppningar, inte särskilt koordinerade. Näringslivet vill ha arbetskraft. Politikerna vill ha skattebetalare, och dessutom PISA-resultat som de slipper skämmas för när de träffar politiker från andra länder. Föräldrar vill ha barn som klarar vuxenlivets och arbetslivets krav. Elever vill ha en dräglig och säker miljö för det som de allra flesta av dem inser att de måste gå igenom, och mycket gärna lite stimulans för sina respektive begåvningsområden.

Totalt sett är skolan lite av ett samhälle i samhället. Problem i samhället återspeglas i skolan. Det är inte mycket lättare att reformera skolan än att reformera hela samhället. Tidöavtalet och dess samverkande partier verkar ta sikte på konkret problemlösning och delvis avideologisera skolpolitiken – kanske göra skolan till lite av det som man ofta vill tro att den är till för: en inrättning för att utbilda barn och ungdomar på ett sätt som är någorlunda bra för alla parter. Ambitionerna är goda och abstrakta visioner synes lysa med sin frånvaro.

Grundanslaget

Det finns fem punkter under rubriken Syfte och mål som är värda att återge in extenso därför att de uttrycker ett bra anslag som går igen i hela avtalskapitlet:

• Lyfta kunskapsresultaten i den svenska skolan, såväl generellt som för de elever som behöver extra stöd eller som kan gå fortare fram

• Varaktigt stärka tryggheten och arbetsron i skolan

• Utveckla rätten att välja skola och tillvarata mångfalden av utförare och samtidigt kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister

• Höja läraryrkets status och förbättra arbetsvillkoren

• Ge skolan i hela Sverige likvärdiga förutsättningar och stärka verksamhetens kvalitet

Det vill säga: Fokus i skolan ska vara på kunskap och inte på att den ska vara en plattform för partiers eller andra särintressens ideologi.

Trygghet är nödvändigt för att det ska vara någon mening med någonting i skolan, inte minst inlärning.

Tidöpartierna orkar inte gå emot Sveriges världsunika skolsystem med skattefinansierad skola och samtidigt  i princip fri rätt för vem som helst att starta skola och driva den för skattepengar, men de vill ta ett grepp mot avarterna. Tidöpartierna vill göra det mer attraktivt att vara lärare. Det går dock tyvärr inte med mindre än med att höja lärarnas löner, och eftersom de är 139 000 stycken i Sverige så måste det tas riktigt rejäl höjd i budgetarna för den saken, något som avtalet inte nämner. Och det måste vara lönelyft på bred front.

Att höja lönen för några få utvalda lärare på oklara grunder, det uppnår bara att alla andra lärare blir rasande. Partierna är tyvärr på den här punkten kvar i det gamla tänket att vissa lärare ska kunna utnämnas till förstelärare med högre lön. Men dels kommer andra lärare alltid att tycka att de kan ifrågasätta grunderna för att någon ska bli förstelärare, dels har skolor en fix lönepott, så de pengar som rektorn höjer förstelärarens lön med, är pengar som går de andra lärarna förbi. Det blir de inte gladare av.

Delmomenten

Många deltexter är intressanta nog att lägga an en liten betraktelse på, eftersom de innehåller intressanta detaljer. En följd av dem med hjälp av deras rubriker, med kommentarer:

Ge skolans styrdokument tydligare kunskapsinriktning
Skolan är till för kunskap, inte för genus, mångkulturalism eller andra ideologier.

Betygssystem med kunskapsfokus
Här finns inget mummel om att betygen ska bort. Däremot är de till för att vara en hjälp och motivation för eleverna.

Förbättrad kunskapsuppföljning
Nationella prov med digital koordinering och samordning är nödvändigt för att inte skolor ska tappa elever av den anledningen att de inte kan stämma av mot vad som är rimligt att förvänta i resultatväg. Dessutom behövs de nationella proven som likare för att stoppa betygsinflation på friskolor som ren marknadsföring.

Fler spetsklasser
Svenska skolan har gjort lika mycket fel under åren när den inte låtit begåvningar komma till sin rätt, som när den har låtit elever med problem halka efter. Spetsklasser hjälper.

Under huvudrubriken Trygghet och arbetsro finns fem rubriker som hör tätt ihop innehållsmässigt:

  • Stärk rektors ansvar och befogenheter
  • Stärk lärarens befogenheter
  • Tydligare ordningsregler
  • Tryggare skolmiljöer och ökade insatser till särskilt våldsamma elever
  • Anmälningsplikt

Med andra ord: Skolan ska vara en trygg arbetsplats och ett brott i skolan är ett brott på samma sätt som i övriga samhället. Det ska inte tystas ner av marknadsföringsskäl. Läraren bestämmer i klassrummet och rektor bestämmer i skolan. Den som skapar ett problem i skolan är den som ska flyttas, inte de som utsätts för problemet. Ordningsregler är som både lagstiftning och mycket annat; till för att skydda de svaga mot de starka.

Ny friskolelag

Tidöpartierna har orkat med en mycket efterlängtad tillnyktring i synen på Sveriges friskolesystem. Här finns ägarprövning för en tänkt skolstartare, med krav på stabil ekonomi, nolltolerans mot allvarligare brott i ägarbolaget och karenstid innan vinst kan tas ut. Även insyn liknande insynen i offentlighetsprincipen ska införas, något som behövs inte minst för möjligheten att jämföra exempelvis betygssättning.

En annan grupp av rubriker hänger nära ihop och står ihop med texter som har att göra med läraren och lärarrollen:

  • Utveckla lärarutbildningen
  • Minska lärarnas administrativa börda
  • Avlasta lärarna genom övrig personal
  • Utveckla lärarrollen
  • Gör lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna

Det finns som sagt tyvärr inget annat riktigt verkningsfullt sätt att attrahera och hålla kvar lärare än det dyra sättet att genomföra större löneökningar, över hela linjen. Lärarutbildningen har sina problem, men troligen mest därför att det är så låga krav för att komma in och så låg kvalitet även på dem som faktiskt går klart utbildningen och inte hoppar av (cirka 45 procent av grundskolelärarstudenter hoppar av i snitt).

Givetvis ska dock färdiga lärare inte ägna sig åt administration i onödan, utan det ska riktiga administratörer göra, enligt moderna principer om specialisering. Handlar det bara om att någon vuxen ska vara med barnen, så måste det också gå att få mindre kvalificerad skolpersonal än lärare att ta den uppgiften. Lärare måste förstås också få utvecklas i sitt jobb, som i alla andra kvalificerade yrken.

Slutord

Tidöpartierna vill väl med det de skriver och har valt bort gammal dålig och förfelad skolpolitik. De använder rätt ord för att fokusera på de verkliga problemen, i stället för att torgföra visioner om att allt i princip ska bli bra i samhället bara man tar tag i skolan och låter alla uppfostras ordentligt där. Frågan är om de orkar rubba skolans och skolpolitikens strukturer, där många vill ha flumskolan kvar, och om de förstår att bra skola kostar mycket pengar.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar