Tidöregeringen presenterar sitt ”bokslut”

Regeringen lyfter fram minskad asylinvandring, lägre inflation och minskat dödligt våld som bevis på att politiken fungerat. Men en genomgång av siffrorna visar att flera centrala löften inte har uppfyllts – samtidigt som stora delar av politiken fortfarande inte är genomförd.

När Tidöpartierna under tisdagseftermiddagen presenterade sitt ”bokslut” inför valet var fokus tydligt på konkreta siffror. Inflation som tidigare låg runt 10 procent har pressats ner till under 2 procent. Hushållens ekonomi beskrivs som stärkt, med över 5 000 kronor mer i månaden jämfört med 2022.

Även kriminalpolitiken lyfts fram. Det dödliga gängvåldet uppges ha halverats, och i januari 2026 ska minskningen ha varit så stor som 75 procent jämfört med tidigare nivåer. Men i samma sammanhang konstaterade statsminister Ulf Kristersson:

– Det betyder egentligen att hälften återstår.

Det innebär att även där regeringen pekar på tydliga resultat kvarstår en stor del av problemen.

– Sverige är på rätt väg men att vi inte är framme än. Vi är stolta men vi är inte nöjda, sade Kristersson och var ändå tydligt

Migrationen – lägre asyl, fortsatt invandring

Den viktigaste frågan i Tidöavtalet var migrationen. Här finns en tydlig förändring i en del av systemet: asylinvandringen är den lägsta på 40 år. Samtidigt visar siffror att invandringen som helhet ligger kvar på höga nivåer. Under 2025 invandrade omkring 89 000 personer till Sverige. Nästan 200 000 nya medborgarskap har delats ut under de gångna åren.

Det handlar om andra vägar in i landet, som arbetskraft, anhöriga och studenter. Det innebär att inflödet inte har stoppats, utan fortsätter i andra former. Regeringen har genomfört flera åtgärder för att skärpa kontrollen.

Det gäller bland annat mer omfattande användning av biometriska uppgifter, fler inre kontroller och längre återreseförbud .Men dessa åtgärder påverkar hur systemet fungerar, inte hur många som faktiskt kommer.

Återvändande – små volymer trots ökningar

Regeringen uppger att återvändandet har ökat med cirka 60 procent sedan 2022. Men ökningen sker från låga nivåer. I praktiken handlar det fortfarande om tusentals personer per år, inte tiotusentals.

Samtidigt kvarstår flera hinder. Många utvisningar genomförs inte, och beslut kan stoppas av överklaganden eller problem med identitet och mottagarländer.

Flera av de åtgärder som skulle kunna förändra detta ligger fortfarande i utredningar. Det gäller bland annat möjligheten att utvisa personer med koppling till kriminella nätverk utan att de dömts för brott . Det innebär att resultaten hittills är begränsade i förhållande till problemet.

Många beslut – få färdiga resultat

Regeringens bokslut omfattar 129 sidor, där flera reformer står med. Men en stor del av dessa är inte färdiga förändringar, utan:

• utredningar
• uppdrag till myndigheter
• beslut som ännu inte fått effekt

Det innebär att många av de förändringar som presenteras ännu inte märks i praktiken.

Fler verktyg – men problemen kvar

Inom kriminalpolitiken har staten fått fler verktyg. Det gäller till exempel hemliga tvångsmedel, visitationszoner och andra befogenheter för polis och rättsväsende .

Syftet är att pressa tillbaka brottsligheten. Samtidigt visar regeringens egna siffror att arbetet inte är färdigt. Minskningen av dödligt våld innebär att en stor del av problemen fortfarande återstår.

Ett mellanläge

Siffrorna i regeringens eget bokslut visar att vissa förändringar har skett. Asylinvandringen har minskat, inflationen har pressats ner och delar av kriminaliteten har gått tillbaka. Samtidigt är flera av de centrala målen inte uppnådda:

• Invandringen fortsätter i stor omfattning
• Återvändandet ligger på relativt låga nivåer
• Stora reformer är inte genomförda

Det samlade resultatet är att mycket har beslutats, men mindre har genomförts fullt ut.