Trots svagheter – Ukraina laddar för storoffensiv

Med färska leveranser av stridsvagnar från Nato ska Ukraina knäcka den ryska linjen i öster. Militära bedömare utvärderar de båda sidornas styrkor och svagheter inför nästa stora tragiska sammandrabbning. En av Ukrainas svagheter är landets amerikanska rådgivare.

Ukraina har upprepade gånger förkunnat att en offensiv är under förberedelse och allt tyder på att detta stämmer. För närvarande är marken inte tjänlig och en Ukrainsk bataljonschef som intervjuas av Reuters säger att ryssarna ska få sina fiskar varma nästa månad, i april. Brian Berletic på Rumblekanalen The New Atlas belyser idag styrkeförhållandena inför det som torde bli en mycket dödlig kraftmätning.

Flyg börjar sättas in

Hittills under kriget har båda sidorna varit försiktiga med att sända in sina flygare i elden. Detta på grund av en stor täthet av luftvärn av god kvalité, som gjort bemannade flygningar i närheten av kontaktlinjen alltför riskabla.

Väpnade drönare i alla ära men om man kan använda riktiga flygmaskiner är detta att föredra. Dels eftersom drönarna är för engångsbruk – för varje drönare som sänds iväg måste en ny skaffas fram – och dels eftersom en dönare inte har tillnärmelsevis lika stor lastkapacitet som flygplan. Ett vanligt jaktplan av typ MiG-35 kan ta med sig 6,5 ton oönskade presenter på sina utlandsresor.

Enligt ukrainska rapporter sätter Ryssland nu regelbundet in flyg mot befästa positioner i Bakhmut och Avdeevka. Detta tyder på att den ukrainska sidans luftvärn börjar ta slut.

Försvarslinjer har upprättats

Fronten, som i stort sett går mellan Charkov i norr och Mariupol i söder, är nästan 50 mil lång och ingen vet riktigt var någonstans Ukraina tänker sätta in stöten. Ryssland har emellertid gjort detta svårt på framförallt två ställen, rapporterar New York Times.

Ryskt manskap

Enligt The New Atlas har de minst 300 000 mobiliserade och utbildade ryska soldaterna ännu inte blivit insatta på någon del av fronten. Brian Berletic förväntar sig att dessa reserver inte kommer att sändas fram förrän den kommande ukrainska offensiven är överstånden – för att ”sättas in i nästa steg vad detta än kan bli”.

Stridsvagnar från Nato

I slutet av januari räknade amerikanska diplomater ihop hur många stridsvagnar som är på väg till Ukraina från olika länder – summeringen slutade på 321 stycken, enligt CNN. Statista kom i samma veva fram till betydligt större siffror.

Statista anser att det handlar om totalt cirka 800 stridsvagnar av klassen ”main battle tank”. Den vanligaste modellen och den som snabbast kan komma på plats är sovjetiska T55 och T72. Ifall dessa inte är ordentligt moderniserade är de olämpliga att användas som ”main battle tank” mot färskare motståndare. De amerikanska stridsvagnarna är förvisso moderna men kommer, enligt Berletic, inte att vara på plats i tid för någon apriloffensiv.

Stridsvagnar från Ryssland

Enligt före detta ryske presidenten Dimitri Medvedev, numera ordförande för landets säkerhetsråd, ska hela 1 500 nya stridsvagnar tillverkas under 2023. Enligt The New Atlas är siffran rimlig om Medvedev räknar moderniserade T-72:or som nya stridsvagnar. Enligt västliga källor kan den största stridsvagnsfabriken i landet, Ural Vagonzavod knappt få fram en ny stridsvagn per dag, vilket kan tyda på att Medvedev, om han inte pratade i nattmössan, syftade även på moderniseringar.

När det gäller de båda sidornas omoderniserade stridsvagnar måste framhållas att exemelvis gamla T55:or och T72:or är långt ifrån värdelösa. De kan tryggt anförtros att stödja infanteriets strid som ett slags självgående fältartilleri. Att ge sig in i dueller med modernare branschkollegor är däremot inte att rekommendra för de äldre stridshästarna.

Den ryska sidans viktigaste fördel är att man arbetar med materiel som man själv har tillverkat, övat med och underhållit under årtionden. Natosidan, eller man kanske ska säga Ukraina, har att handskas med sex olika fabrikat och flera undermodeller.

Amerikansk rådgivning

I en rapport skriven i den relativa tryggheten i Fort Benning i amerikanska Georgia instruerar en kapten Nicolas J. Fiore sina ukrainska kollegor i konsten att besegra den ryska standardformationen BTG, ”batallion tactical group”. För den som möjligen överväger att delta på den ukrainiska sidan i en sådan eskapad torde Fiores skrift vara en hårresande läsning. En sammanfattning bjuds efter 00:25 i denna video.

Enligt Brian Berletic är den ryska militärindustriella produktionen större än den från Ukrainas västerländska sponsorer. Framförallt detta ger Ryssland fördelen att kunna styra konflikten även efter Ukrainas offensiv även om denna blir framgångsrik.