Turkisk militär är redo att ”befria” gränsområden i norra Syrien från kurdiska ”terroristelement” som skyddas av USA
Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan tillkännagav på onsdagen en ny ”särskild operation” där den turkiska armén riktar in sig på att rensa ”terroristelement” från norra Syriens Tal Rifaat- och Manbij-regioner. ”Vi tar ytterligare ett steg för att etablera en 30 kilometer lång säkerhetszon längs vår södra gräns. Vi kommer att städa upp i Tal Rifaat och Mambij”, meddelade Erdogan och sa att operationen därifrån kommer att fortsätta till andra delar av norra Syrien.
Operationen inleds trots diplomatiska protester från Biden-regimen i USA och ses av många bedömare som en avsiktlig provokation mot Washington under det pågående bråket som orsakats av Ankaras vägran att släppa in Finland och Sverige i Nato: ”Låt oss se vem som kommer att stödja oss och vem som kommer att stå emot oss”, betonade den turkiske presidenten.
Enligt Turkiets Daily Sabah har den turkiske ledaren blivit mer och mer frustrerad över både USA:s och Rysslands passivitet gentemot väpnade kurdiska grupper i norra Syrien. När det gäller USA fortsätter de att hålla en begränsad styrka på cirka 900 amerikanska soldater i nordöstra Syrien som direkt stödjer Syrian Democratic Forces, SDF. SDF i sin tur domineras av den kurdiska YPG – som Turkiet hävdar är en förlängning och en front för terrororganisationen PKK.
Erdoğan har sagt att när USA och Ryssland misslyckades med att leva upp till sina åtaganden att tillhandahålla en sådan säker zon i gränsregionen, är Turkiet redo att inleda en operation för att skydda nationen och lokalbefolkningen i norra Syrien från terroristhotet YPG/PKK.
Presidenten har tidigare kritiserat USA:s stöd för YPG i sina tidigare uttalanden: ”Alla koalitionsstyrkor, tillsammans med USA, har försett dessa terrorgrupper med en stor mängd vapen, fordon, verktyg, ammunition och de fortsätter att göra det.”, sa han.
När det gäller USA har det amerikanska utrikesdepartementet fördömt Turkiets nya militäroperationer i norra Syrien och sagt att det skulle destabilisera regionen ytterligare samtidigt som amerikanska styrkor utsätts för risker.
Vissa observatörer har redan noterat att det verkar som att Erdogan kan dra fördel av det pågående kriget i Ukraina, och det faktum att Ankara kan få stora eftergifter i utbyte för att att godkänna Finlands och Sveriges Nato-ansökningar.
Turkiet motsätter sig Sveriges och Finlands ansökningar till Nato
Den turkiska statsledningen har argumenterat mot idén om ett ”snabbspår” för finsk och svensk anslutning till Nato, och slår igen dörren för utsikterna att bevilja medlemsansökningarna om inte våra båda länder kraftigt ändrar sin politik mot PKK och associerade organisationer. Särskilt Sverige har en betydande andel invandrare av kurdisk härkomst.
Erdoğan ifrågasatte tidigare i veckan: ”Hur kan Turkiet godkänna de svenska och finska Nato-buden med tanke på att terrorförbunden strövar fritt, håller demonstrationer där?” Finland och Sverige har under 2019 ställt sig bakom ett EU-förslag om att förbjuda vapenexport till Turkiet i samband med dess senaste operation i norra Syrien under samma år.
