Frågan om svenskt stöd till kurdiska milisgrupper kan försena Nato-ansökningen med över ett år
Turkiet har meddelat att man är villig att förhala svenskt och finskt medlemskap i Nato i över ett år, om man inte får tillfredsställande garantier om att våra länderna är villiga att avveckla stödet till kurdiska grupper som man betraktar som terroristorganisationer. Finlands premiärminister sa på tisdagen att deras och Sveriges Nato-ansökningar kan ”stanna” om inte frågan löses innan ett viktigt Nato-toppmöte som hålls i Madrid den 29 juni.
Turkiet har har ställt krav på Sverige med motiveringen vårt land är ett tillhåll för terrorister och att den svenska staten systematiskt stödjer PKK och Fethulla Gülens, gjorde ett misslyckat kuppförsök mot president Erdogan under sommaren 2016. Det handlar även Sveriges och Finlands beslut från 2019 att förbjuda vapenexport till Ankara på grund av Turkiets militära operationer mot kurdiska milisgrupper i norra Syrien.
Turkiet har inlett en offentlig diplomatioffensiv för att lyfta fram svenskt stöd för kurdiska grupper i norra Syrien som de knyter an till PKK – utpekad som en terroristorganisation i EU, USA och Turkiet – och planerar att göra frågan om svensk finansiering av terrorism till en av huvudfrågorna vid Nato-toppmötet senare i juni.
Vad turkiska politiker säger
Akif Çağatay Kılıç är parlamentsledamot för det styrande partiet Rättvisa och utveckling, AKP, och ordförande för det turkiska parlamentets utrikesutskott. Om de skandinaviska Nato-ansökningarna säger han bland annat:
– Detta är en fråga av avgörande nationellt intresse, och vi är beredda att förhindra deras medlemskap så länge som ett år om det behövs. Turkiet är den näst största armén i Nato och har tillhandahållit drönare som hjälper Ukraina att försvara sig. Vi förtjänar större respekt.
Han sa att Turkiet respekterade sina egna plikter och ansvar gentemot Nato-alliansen, men att den svenska regimen utgör en samhällsfara för Turkiet och därmed för hela försvarssamarbetet:
– Vad har Sverige och Finland gjort? De har inhyst terroristorganisationer som dödar mitt folk, kränker mitt lands gränser, utgör ett existentiellt hot mot min nation. Det enda vi kräver är att det inte finns några skillnader. En terroristorganisation är en terroristorganisation.
Vad svenska politiker säger
Sveriges statsminister Magdalena Andersson kommer att närvara vid toppmötet i Madrid, som förmodas sluta som en offentlig uppvisning av Natos inre splittring. Tyskland, Frankrike och USA har uttryckt att de är angelägna om att Ukrainafrågan inte ska dominera toppmötet, även om det är svårt att föreställa sig att Natos stöd för Kiev inte är den centrala frågan.
Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, har hyllat svenska ansträngningar för att ta itu med Turkiets oro, men verkar ha insett att planerna för ett påskyndat medlemskap nu kan försvinna.
På fredagen försökte det svenska utrikesdepartementet blidka Turkiet genom att publicera ett utrikespolitiskt dokument som lyfte fram behovet av att bekämpa terrorism och öppnade en väg för Sverige att återuppta vapenexportförsäljningen till Turkiet.
Även om turkiska krav kan variera, har tjänstemän sagt att de vill se specifika kurdiska aktivister deporteras till Turkiet, samt att den svenske försvarsministern Peter Hultqvist avsätts från sitt ämbete. Ankara kräver därtill att Sverige och Finland ska bryta banden med den USA-stödda kurdiska milisgrupperna i norra Syrien, som Turkiet säger har ett synonymt ledarskap till PKK.
Den svenska regeringens handlingsutrymme är begränsat, eftersom den sittande statsministern vägrar omvandla svenska utlämningslagar enbart för att tillgodose kraven från den turkiske presidenten. Att den socialdemokratiska regeringen behövde stöd från den kurdiska ledamoten i Sveriges Riksdag , Amineh Kakabaveh, för att överleva den snäva misstroendeomröstningen mot Sveriges justitieminister Morgan Johansson, bedöms vara till nackdel i förhandlingarna med Turkiet.
