Turkiets president anklagade på torsdagen Grekland för att militarisera sina öar i Egeiska havet med avsikt att hota Turkiet.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har uppmanat till omedelbar demilitarisering av de berörda öarna i Egeiska havet, och betonade att Turkiet aldrig kommer att avsäga sig sina ”rättigheter” i regionen. Dessa uttalanden från den turkiske ledaren kommer bara några veckor efter att han fördömde Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis för att ha påverkat Vita huset att blockera förestående försäljning av amerikanska F-16 till Ankara.
Dessa uttalanden kom under den sista dagen av Turkiets multinationella militärövning ”Efes-2022”, centrerad kring kuststaden Izmir. Presidenten betonar: ”Vi uppmanar Grekland att sluta beväpna öarna som har icke-militär status och att agera i enlighet med internationella överenskommelser. Jag skämtar inte, jag talar seriöst. Den här nationen är beslutsam.”
”Jag varnar Grekland att undvika drömmar, handlingar och uttalanden som kommer att resultera i ånger. Kom till besinning”, sa han i ett tv-sänt tal relaterat till militärövningarna. ”Turkiet kommer inte att avsäga sig sina rättigheter i Egeiska havet och kommer inte att dra sig tillbaka från att använda rättigheter som är etablerade genom internationella överenskommelser när det gäller att beväpna öar”, tillade han.
Erdogan lovade vidare att Turkiet skulle fortsätta sin kontroversiella kolväteutforskning av regionen, som Grekland, Cypern och vissa EU-länder som Frankrike har fördömt som kränkande av grekiskt och cypriotiskt territorialvatten. Erdogan hävdade att Grekland bryter mot Lausannefördraget från 1923 och Parisfördraget från 1947. Han förklarade att Grekland tidigare fick öarna på villkor att de skulle förbli demilitariserade.
”Avtalen finns på plats, men Grekland bryter mot dem. Det militariserar dem. Om Grekland inte stoppar denna kränkning kommer öarnas suveränitet att tas upp till diskussion”, sa han. När han ifrågasatte ”öarnas suveränitet” verkade Erdogan antyda att turkisk militär intervention ligger på bordet, även med tanke på att han uttalade det beslöjade hotet i samband med stora turkiskt ledda militärövningar.
Grekland svarade med att säga att Turkiet länge medvetet har misstolkat och felaktigt framställt innehållet i de historiska fördragen, och vidare att Ankaras stående krigshot motiverar att Grekland vidtar åtgärder för att försvara sig. I Aten sa den grekiska regeringens presstalesman Giannis Oikonomou att Grekland hanterade turkiska ”provokationer” med ”lugn och beslutsamhet”.
”Det är tydligt för alla att vårt land har uppgraderat sitt geostrategiska och geopolitiska fotavtryck såväl som sin avskräckande förmåga att när som helst kunna försvara sin nationella suveränitet och suveräna rättigheter”, sa han.
Turkiets konflikt med kurderna, USA och Skandinavien
Erdogan tog också i torsdagstalet tillfället i akt att tilltala västerländska allierade och sa till dem att hålla sig borta från ”legitima” säkerhetsoperationer – med hänvisning till planerade anti-kurdiska militära åtgärder av Turkiet i söder, på andra sidan syriska gränsen.
”Vi kommer aldrig att tillåta upprättandet av terrorkorridorer längs vårt lands gränser, och vi kommer definitivt att slutföra de saknade delarna av vår säkerhetszon”, sade den turkiske ledaren med hänvisning till det terrorstämplade Kurdistans arbetarparti, PKK, och dess syriska förlängning. YPG.
Erdogan fortsatte: ”Vi hoppas att ingen av våra verkliga allierade och vänner kommer att motsätta sig våra legitima säkerhetsproblem.” Men Europa och USA har konsekvent stått emot honom när det gäller Syriens gränsöverskridande operationer. Washington har upprepade gånger sagt till Ankara att amerikanska styrkor som stöder kurdiska grupper i Syrien kan komma att hotas i turkiska operationer, och varnat för varje ny turkisk offensiv in på syriskt territorium.
Samtidigt har Turkiet hållit en stadig linje som blockerar Finlands och Sveriges anslutning till Nato med många hänvisningar till kurdiska organisationer som verkar med svenskt stöd. Det senaste kravet från den turkiska statsledningen gäller att Sverige måste utvisa turkar med svenskt medborgarskap som medverkat i Gülenrörelsens misslyckade statskuppförsök mot president Erdogan i juli 2016. I april åtalades en av huvudmännen bakom komplotten, globalistmiljardären Osman Kavala, som av massmedierna kallats ”Turkiets röde Soros” och dömdes till livstidsfängelse för försök att störta regeringen. Ett liknande öde kan sannolikt vänta de turkar med svenskt medborgarskap vars utvisning nyligen begärts.
