Igår natt stormade tysk polis 160 hem och kontor tillhöriga människor som visat bristande respekt för Förbundsrepubliken Tyskland och hellre vill vara medborgare i tyska riket. Polis och massmedia tillskriver ”riksborgarna” våldsamma revolutionsplaner.
Fel åsikter är en polissak. Detta är något som det officiella Tyskland gärna vill pränta in som allmänt accepterad kunskap hos landets medborgare. Vid nationella festivaler och andra sammankomster där oliktänkande samlas upplever man större störningar av poliser än av vänsterextremister. Beroende på folksamlingens storlek och polisens resurser är det vanligt att enorma polisuppbåd kretsar runt festivalen till fots, i kravallfordon och i helikoptrar. Och den som inte känner sig hemma i den tyska åsiktskorridoren kan räkna med att få sin kommunikation avlyssnad.
I tisdags morse slog hela 3 000 poliser till mot 140 lokaler som hade anknytning till åsiktsbrottlingar inom den så kallade riksborgarrrörelsen. Enligt Wikipedia skulle 52 personer lagföras. I en gryningsräd trängde man in i kontor, bostäder och lagerlokaler. Poliserna, som alltså i genomsnitt var 21 stycken per lokal hittade skäl att anhålla 25 av de 52 misstänkta riksborgarna.
Ville tillsätta prins som ny tysk regent
Riksborgarrörelsen är en löst sammansatt gruppering som samlas kring resonemang om brister i Förbundsrepubliken Tyskands legala status som självständig nation. Med visst fog hävdar de att Tyskland, som efter andra världskriget aldrig erbjöds något fredsfördrag, inte är stort mer än en amerikansk ockupationszon. Riksborgarna vägrar ofta göra militärtjänst eftersom de anser sig vara medborgare inte i förbundsrepubliken Tyskland utan i det tyska riket.
Den anklagelse som efter gårdagens dramatiska polistillslag riktas mot de 25 personerna är att de skulle vara i färd med att förbereda olika tilltag som är olagliga och dessutom av allt att döma omöjliga. Enligt massmedia planerade de 25 männen att med vapen i hand storma riksdagen i Berlin och där utropa Henrik XIII till kung, varefter denne skulle organisera den tyska staten enligt rojalistiska riktlinjer.
Heinrich Russo av Reuss som den tilltänkte kungen egentligen heter är förvisso en äkta prins. Svenska Expressen berättade igår att ABBA-sångerskan Annifrid Lyngstad är änka efter en prinskollega ur samma blåblodiga familj. Lyngstads alltför tidigt avlidne make var prins Heinrich Ruzzo av Reuss.
Massmedier över hela Europa oroade
Nyhetsmedia i flera länder gör sitt bästa för att oroa sina läsare för de riksborgerliga våldsamheter som planerats av den nu inlåste prinsen. Detta visar sig vara en besvärlig journalistisk uppgift. I Wikipedia påstås att en annan ledande riksborgare skulle ha köpt in olagliga vapen, men i Daily Mails uppräkning av riksborgarnas synder lyser detta med sin frånvaro.
Riksborgare i allmänhet har länge presenterats som farliga och våldsamma men det enda som Wikipeidas artikel kan hitta som belägg för detta är incidenter där personer har gjort väpnat motstånd som följd av att polismakten inlett en konflikt genom att belägra deras hem.
En sådan händelse utspelade sig 2016 när kroppsbyggaren och tidigare ”Mr. Germany” Adrian Ursache skulle vräkas från sitt residens på grund av riksborgerlig verksamhet. Efter att ett hundratal kamrater och grannar hindrat det första vräkningsförsöket återkom polisen följande dag med förstärkningar. Detta slutade med en eldstrid varefter två polismän och även Ursache själv fick föras till sjukhus i ilfart. Han dömdes senare till 7 års fängelse.
En liknande händelse 2016 slutade med att en polisman avled. Riksborgaren, endast känd som Wolfgang P., dömdes till livstids fängelse.
Utveckling eller avveckling?
Gårdagens stora polis- och mediapådrag torde enligt bedömare vara en följdriktig utveckling, eller kanske början på avvecklingen av riksborgarrörelsens verksamhet. Det torde vara uppenbart för envar att varken en demokratisk eller en våldsam återställning av den traditionella tyska staten är möjlig. Prins Heinrich Russo av Reuss har, genom det pågående rabaldret – som enligt bedömare mycket väl kan vara medvetet framprovocerat av prinsen själv – åtminstone lyckats göra sin rörelse, sin kamp och sin ståndpunkt känd över världen.
