Rysslands utrikesminister berättar att Ukraina presenterade ett fungerande fredsförslag men drog sig snabbt undan och undviker nu all kommunikation
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uppger att statsledningen i Moskva fick ett godtagbart fredsförslag från ukrainska förhandlare strax efter att konflikten började, men hävdade att Kiev plötsligt avbröt all dialog och har varit ”tyst” sedan dess.
I en intervju med TASS berättar Lavrov att fredssamtalen som hölls i Istanbul i mars erbjöd ett visst löfte om ett slut på striderna. Trots detta så misslyckades ansträngningarna snabbt efter att Ukrainas förhandlingsteam avslutade med all kontakt med sin ryska motsvarighet.
– Dessa förhandlingar någon gång i slutet av mars … ledde till ett resultat som gav hopp för oss alla, tack vare att den ukrainska sidan för första gången satte på papper en position som passade oss som grund för arbetet, berättar utrikesministern.
I mitten av april ”har den ukrainska sidan inte svarat på de förslag som vi skickade till dem”, fortsatte Lavrov och tillade ”Det har varit fullständig tystnad” sedan dess. Det är oklart vilket förslag som framfördes av Kiev, men Lavrov sa att samtalen avslutades strax efter ”provokationen i Butja”, med hänvisning till en rad vidlyftiga påståenden om ryska krigsförbrytelser i utkanten av den ukrainska huvudstaden.
Även om utrikesministern avfärdade anklagelserna och hävdade att grymheterna var ”iscensatta”, har bevis dykt upp som tyder på att ryska soldater låg bakom ett antal avrättningar i staden. Anklagelserna har ännu inte undersökts av en opartisk utredare, vilket är tillbörligt vid anklagelser om folkrättsbrott.
Kiev skiftar sin målsättning
Medan Kiev tidigare har signalerat att det skulle vara öppet för en diplomatisk uppgörelse, har dess retorik blivit allt mer konfliktsökande, där president Volodymyr Zelenskyj lovade att uppnå en fullständig militär seger över Moskva tidigare i veckan, vilket trotsat Joe Bidens önskningar om att krigsretoriken bör tonas ned för att undvika orealistiska förhoppningar om en ukrainsk seger. Under tiden har Ukrainas västliga allierade ibland gett avråd till förhandlingar helt och hållet, samtidigt som de har fört in miljarder dollar i tunga vapen i det kaotiska krigsområdet.
Frankrike är bland ett litet antal stater som för närvarande uppmanar till dialog mellan de krigförande parterna, men president Emmanuel Macron har mött intensiv kritik från andra globalister för sina försök att medla. Under ett besök i Kiev på torsdagen sa den franske ledaren att Ukraina själv måste bestämma om det ska avstå något territorium till Ryssland – en eftergift som Zelenskyj konsekvent har förkastat under hela konflikten.
Vissa västländer kan förespråka att förlänga kriget framför en diplomatisk lösning, oavsett vad det kostar i ekonomiska uppoffringar och förluster i människoliv. I april rapporterade Washington Post att medlemmar av NATO-blocket föredrar att ukrainare fortsätter att ”kämpa och dö” framför ”en fred som kommer för tidigt”, och avvisar alla resultat som kan ses som en ”seger” för Moskva. USA:s militära högkvarter Pentagon har instämt i denna föresats genom att utfärda direktiv om att amerikanska vapen kommer att levereras till Ukraina i årtionden framöver.
Dessutom uttryckte den turkiske utrikesministern Mevlüt Çavuşoğlu nyligen att ”Det finns länder inom Nato som vill att kriget ska fortsätta”, i hopp om att det kommer att lämna Ryssland ”svagare”, en åsikt som senare upprepades nästan ordagrant av USA:s försvarsminister Lloyd Austin.
