Trots att Sveriges regioner nästa år får ytterligare tillskott i form av statsbidrag räknar många regioner med att gå back och skyller på pris- och löneökningar.
Nästa år kommer Sveriges regioner få ett budgettillskott på 1,8 miljarder kronor i form av generellt statsbidrag, men oavsett det beräknas flera av regionerna gå med underskott, enligt SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.
Det extra tillskottet innebär att regionernas budget för nästa år kommer att bli ungefär densamma som i år, men regeringen drar samtidigt bort de riktade bidragen med 18 miljarder kronor. De riktade bidragen var öronmärkta för covidtestning, vaccin och eftersatt vård.
”Regeringens tillskott räcker inte”
SKR hänvisar till att det fortfarande finns en vårdskuld och är kritisk till att bidragen till eftersatt vård försvinner. ”Regeringens tillskott räcker inte”, säger Annika Wallenskog och hänvisar till pris- och löneökningar och även ökade pensionsavsättningar som beräknas kunna kosta över 20 miljarder kronor. Hon anser att regionerna istället hade behövt ett tillskott på 10 miljarder kronor.
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD), säger att de 1,8 miljarderna var tillfälliga pengar kopplade till pandemin och att regionerna nu kommer att få 2 miljarder kronor årligen för att öka antalet vårdplatser.
Den offentliga sektorns administrations omättliga behov av pengar
Frihetsnytt fick ett uttalande av Olle Felten, före detta ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige:
”Det är inte konstigt att de lider av brist på pengar. Det stora problemet med regionerna, som jag ser det, är att de har en kraftig överbyråkratisering. De har alltså 21 beslutsorganisationer för vård med en totalbefolkning som motsvarar en halv internationell storstad. Vi har alldeles för mycket byråkrati för sjukvården som mycket väl skulle kunna hanteras av en sådan överbyråkratisk organisation. Man borde lägga ner regionerna som egna förvaltningar. Det kan behövas en lokaladministration eller kontrollapparat som ser till att rätt saker görs, men man behöver inte en total administration för varje region.”
”Det är för många som jobbar med byråkrati och för få som jobbar med vård. En sak som varit ett jätteproblem i många år är att man bygger nya fina sjukhus men minskar vårdplatserna. Vi har sett det i region Östergötland med ett nytt universitetssjukhus och i Stockholm med Nya Karolinska bland annat. Jag har jobbat med vårdadministration i mitt företag och det är väldigt mycket för mycket som går till administration.”
Inget incitament till effektivisering
Den före detta näringslivsgiganten Leif Östling, numera ordförande för Kommissionen för skattenytta, skrev i en artikel i maj i år:
”Efter några månaders arbete med Kommissionen för skattenytta är det för mig uppenbart att mycket av den låga effektiviteten i offentlig sektor är en fråga om synsätt: så här har vi alltid gjort, så här har det alltid varit. En ordning som inte ifrågasätts. Det finns där inga incitament att fundera kring hur verksamheten skulle kunna skötas effektivare. Och det är inte människorna inne i systemet det är fel på, alls icke, det är systemet i sig.”
”Inom offentlig verksamhet är effektiviseringar hos leverantörerna helt ointressanta eftersom det kan leda till budgetnedskärningar. Bättre att skriva upp kostnaden över tid med ett index för att försäkra sig om bibehållen, gärna utökad, budget.”
