Svensk 16-åring chockade alla när han kom in i mål på åttonde plats, samtidigt som en svensk vinner Vasaloppet för första gången på 11 år. Svensk skidåkning är på uppgång och det märks överallt.
Det 99:e Vasaloppet bjöd på många glada nyheter under söndagen. Förutom den första svenska segern på herrsidan sedan 2012 stod 16-årige Alvar Myhlback för en topprestation som av experter anses smått omöjlig.
– Man ska inte kunna vara så bra när man är 16 år, säger sportexperten Mathias Fredriksson till SVT.
16-åringen, som gick i mål på en åttonde plats var endast 16,7 sekunder efter segraren Emil Persson. Han var dessutom den yngste deltagaren bland de 15 800 som stod på startlinjen i årets Vasalopp. Så ung att han under normala omständigheter ej hade tillåtits deltaga.
Då åldersgränsen för att få deltaga i Vasaloppet är 19 år krävdes dispens av Svenska skidförbundet vilket dock inte hindrade Myhlbacks topprestation.
– Jag är så glad. Äntligen satt den. Äntligen fick jag allt att stämma. Det är så skönt att känna att jag är där jag vill och att det är så bra som det kan bli, säger Myhlback till SVT.
Vasaloppets åldersgräns under utredning
Åldersgränsen för deltagande, som satts upp av Svenska skidförbundet, är för Vasaloppet satt till 19 år. Något som är tämligen unikt bland skidåkande nationer. Den har dock börjat omvärderas efter omvärldsanalyser av andra skidåkande nationer. Därmed kan en förändring av rådande åldersgräns bli aktuell inom kort.
– Vi har gjort en omvärldsanalys och insett att vår syn på detta skiljer sig från länder som Norge, Finland och västvärlden. Där får yngre juniorer (17–18 år) åka långlopp oavsett längd på loppet, säger Lars Öberg, svenska skidförbundets längdchef, till SvD och fortsätter:
– Vi måste vara öppna för att ifrågasätta vår egen distanstabell när det ser ut såhär i andra länder. Detta får vi ta till oss och se vad vi kan göra i framtiden.
Vi har bara sett början
Oavsett vilka åldersgränser som gäller i framtiden kan man verkligen säga att 16-årige Myhlback har just framtiden framför sig. Fortsätter han på den inslagna banan har han många, och sannolikt sina bästa, år framför sig. Frågan är ifall han framöver väljer att satsa på mer traditionella distanser eller utpräglade långlopp.
I vilket fall kan unga supertalanger som Myhlback bli en sporre för framtida talanger som vill satsa på skidåkningen, samtidigt som han skapar ett större intresse hos allmänheten. Många vässar öronen när de får höras tala om unga talanger på uppgående.
Förste svenske segraren på ett årtionde
Till sist blev det en svensk seger i Vasaloppet när Emil Persson efter en spurtstrid med fyra norrmän blev förste man över mållinjen.
Detta var första gången på 11 år som en svensk vann den prestigefyllda tävlingen efter ett årtionde av norsk dominans. En svit som många gånger såg ut att fortsätta under årets Vasalopp.
– Det var på tiden. Det är så skönt. Jag är lite tom. Det var kul att åka skidor i dag. Men det blev ett tufft läge på slutet, säger Persson till SVT.
En i raden av svenska skidframgångar
Emil Perssons seger i Vasaloppet blev kronan på verket i en rad svenska skidframgångar som vi sett på senare år och i synnerhet det senaste året. Bortsett från de tolv OS-medaljerna i fjolårets Peking-OS (varav sju i längd och fem i alpint) har det även skördats stora framgångar i VM för både längdskidor och skidskytte.
Det blev medaljregn i bägge tävlingarna och dessutom nya medaljrekord med 11 medaljer i vardera mästerskap. Något som de svenska landslagen inte har varit i närheten av tidigare.
Detta bådar gott för framtiden då framgångar sporrar till nya framgångar, samtidigt som allmänheten får upp intresset för skidsporten.
Trots hård norsk konkurrens
Att vårt grannland Norge länge dominerat skidsporten, framförallt i längdrelaterade grenar har varit status quo sedan länge. De tycks ha producerat storåkare på löpande band vilket inte är så konstigt när man tänker efter. Norge har dels en väldigt stark kultur kring just skidor och särskilt längdskidåkning vilken genomsyrar stora delar av idrotten. Inte bara idrotten utan samhället i stort där skidor betyder nästan allt.
Där blir skidåkning ett minst lika naturligt val för flertalet idrottstalanger som till exempel friidrott, fotboll och handboll. Förutsättningarna för skidåkning är dessutom extremt goda då 90 procent av befolkningen når snö i minst fyra månader per år 30 minuter bort. Hur stor del av Sveriges befolkning har dessa goda förutsättningar för vinteridrott?
Förutom de sämre förutsättningarna för vinteridrott har skidsporten i Sverige stor konkurrens om talangerna från framförallt lagidrotter som fotboll, handboll och hockey. Därmed har vi anledning att känna oss extra stolta över de skidframgångar vi har fått se på sistone.
