Uppmärksamma och hylla din moder på mors dag

Det är inte ofta som gemene man pratar om att man är skyldig någon sitt liv. Men faktum är att alla av oss, varenda en, har två personer att tacka för att vi lever. Idag uppmärksammar vi en av dem, våra mödrar när det nu är mors dag.

Idag, den 28 maj, är det dags att ägna uppmärksamhet åt den kvinna som bar oss, uppfostrade och tog hand om oss och bidrog till att göra oss till de personer vi är idag. Egentligen borde vi fira både mors och fars dag oftare, inte enbart för att visa uppskattning, utan även för att hålla fast vid en av de viktigaste relationer vi har, nämligen familjen.

Många kanske drar sig för att uppmärksamma denna dag på grund av den hetsiga kommersialismen. Det ligger tyvärr lite i marknadens natur att ta varje tillfälle i akt att öka sin försäljning på olika sätt. Det är därför vi överöses av bilden att man enbart kan visa kärlek och uppskattning utifrån hur mycket man spenderar.

Men som Frihetsnytt skrev om under gårdagen ligger inte nyckeln till lycka i pengar, utan i våra relationer. På samma sätt som du vårdar dina familjerelationer när du uppmärksammar dina föräldrar, så är det viktigt för föräldrarna att vårda sin relation till barnen.

En undervärderad, men viktig roll

Tyvärr har modersrollen blivit starkt nedvärderad sedan den industriella revolutionen. I det gamla jordbrukssamhället var en stor barnaskara inte enbart en källa till lycka, utan även en garant för hjälp med produktionen på gården och ett säkerställande att den kunde föras vidare i nästa generation.

På den tiden var produktionen uppdelad mellan män och kvinnor. Mannen skötte oftast det som låg utanför hemmet, vilket i regel utgjordes av att samla in råvaror som skulle förädlas (spannmål, ull, virke med mera), medan behandlingen av dessa för att kunna användas eller säljas sköttes av kvinnan i hemmet, samtidigt som de små barnen togs omhand. Båda var beroende av varandra för att tillvaron och det materiella tillståndet skulle fungera.

Carl Larssons "Frukost under stora björken" är kanske kan ses som en mer idyllisk skildring av familjen på landsbygden än vad som oftast var fallet för många. Men samtidigt fångar en stark känsla av gemenskap, som inte var en självklarhet inne i städerna. Bild: Wikipedia/ Carl Larsson
Carl Larssons ”Frukost under stora björken” kanske kan ses som en mer idyllisk skildring av familjen på landsbygden än vad som oftast var fallet för många. Men samtidigt fångar den en stark känsla av gemenskap, som inte var en självklarhet inne i städerna vid den tiden. Bild: Wikipedia/ Carl Larsson

I industri- och lönesamhället försvann hela produktionen från hemmet. Hela processen med att anskaffa och förädla varor hoppades över och istället bidrog man med sin arbetskraft och fick direkt ut sin lön i pengar. Hemmet var bara en plats att förvara ägodelar på och vila upp sig. Familjesammanhållningen behövdes inte längre för att säkra överlevnaden och barnaskaran kunde i bästa fall vara en källa till glädje och gemenskap, i normalfall en möjlighet till utdrygade inkomster när de blev stora nog att skickas till fabrikerna, och i värsta fall bara en extra mun att mätta.

Mannen, som ofta var den skötte arbetet, var den som hade självständig kontroll över hushållets ekonomi. Det var han som fick ut lönen och det var inte omöjligt att den spenderades på krogen mellan arbetet och hemmet. Modern till barnen hade inte samma möjlighet eftersom det var henne som de små barnen behövde. Den som har läst Fjodor Dostojevskijs Brott och straff känner igen detta i den tragikomiske karaktären Marmeladov som super upp sin familjs medel och våndas något fruktansvärt över att han inte kan övervinna sin misslyckade karaktär.

När feminister attackerar moders- och kvinnorollen är det i regel den som uppstod under 1800-talets industrialisering, en tid då så mycket annat av det gamla och traditionella samhället slogs sönder. Den ömsesidiga behovsroll som fanns, åtminstone i Norden, ges inte samma uppmärksamhet, eller så används samma förklaringsmodell på bondesamhället som det industrialiserade samhället.

En central roll inom mytologi, legender och religion

Starka och framträdande kvinnor, inte sällan mödrar, finns det gott om i den indo-europeiska kultursfären. Inom psykologen Carl Gustav Jungs teorier om arketyper1 finns bland annat ”urmodern”, som ofta är moder och partner till centrala karaktärer inom mytologin. De är dock inga kuvade karaktärer, utan har en egen vilja, styrka och drivkraft. Hon kan vara både varm och vårdande, samt hård och cynisk.

1Arketyp är en slags inneboende och medfödd uppfattning om olika karaktärer och deras roller, som finns hos människor oberoende av kultur. Dessa anses vara en orsak till att flera mytologier och legender kan vara så snarlika, trots att de inte haft någon kontakt med varandra.
Källa: Wikipedia
Jungfru Maria, en av de främsta och mest hyllade mödrarna någonsin. Bild: Wikipedia/ Duccio di Buoninsegna
Jungfru Maria, en av de främsta och mest hyllade mödrarna någonsin. Bild: Wikipedia/ Duccio di Buoninsegna

Några exempel är bland annat egyptiska Isis, syster och maka till Osiris och mor till himmelsguden Horus; grekiska Hera, hustru till Zeus och mor till krigsguden Ares och styvmor till Herakles/Hercules (som hon försöker döda); nordiska Frigg, maka till Oden, mor till Balder och styvmor till Tor; keltiska Danu, som beskrivs som mor till den mytologiska rasen Tuatha Dé Danann (”Gudinnan Danus folk”).

Inom kristendomen, framförallt den katolska och ortodoxa kyrkan, är en av de viktigaste personerna just en moder, nämligen Jungfru Maria. Hon hyllas som den främsta av alla människor, eftersom hon gavs den heliga uppgiften att bära Kristus. Tack vare hennes roll i att bringa Gud till världen är hon upphöjd i all evighet och hyllas som Mater Dei (sv. ”Guds Moder”) eller Alma Mater (sv. ”Den Milda Modern”). Genom bland annat bönen Ave Maria (sv. ”Hell dig, Maria”) ber man om hennes omsorg och att hon ska be inför Gud om nåd för syndaren.

Tack för att ni finns

Med allt detta i backspegeln får förhoppningsvis läsaren en större förståelse för den enorma betydelse som en moder har, inte enbart för oss personligen, utan i historien, inom mytologin, religionen och kulturen. Det är en roll som egentligen varit en av de mest hyllade, men som idag lyfts fram som något förtryckande och gammaldags.

Så ta tillfället i akt och visa dessa kvinnor den respekt och kärlek de förtjänar. Det kan vara med blommor, en middag eller helt enkelt att ägna dagen eller kvällen åt att spendera tid med dem.

Ni som inte har era mammor kvar i livet kan gärna sända en tanke till dem, men känn er inte sorgsna. Istället parafraserar jag pansargeneralen George S. Pattons berömda citat:

Sörj inte de som dött. Tacka istället Gud att sådana kvinnor en gång har levat!

Till alla mammor, blivande mammor, hädangångna mammor och aspirerande mammor (jag räknar dock inte in ”Loretta” till dessa):

Tack för att ni finns!

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några varor i din varukorg ännu.

Bläddra bland produkter