Många unga kvinnor jublar över att USA:s högsta domstol nu tar bort det förbud som råder mot att en delstat på demokratisk väg begränsar aborträtten, berättar New York Times som intervjuat ett antal aktivister bland abortmotståndarna.
Högsta Domstolens beslut var en politisk seger som åstadkommits av lobbyister, strateger och kampanjproffs under loppet av årtionden, men även en kulturell strid som utkämpats av aktivister över hela landet – inte minst unga kvinnor, skriver den vänsterliberala tidningen.
Totalt sett är det bara 21 procent av unga kvinnor som anser att abort ska vara illegalt, enligt en mätning från Pew. Men unga kvinnor tar samtidigt allt mer plats i rörelsen mot abort, skriver New York Times som gjort ett relativt objektivt reportage om dessa kvinnor.
NYT konstaterar att den årliga demonstrationen mot abort i Washington numera drar busslaster med studenter från hela landet och har blivit en manifestation där ungdomar är drivande. Demonstrationen har skett varje år på årsdagen av Roe vs Wade – det beslut som gjorde abort till en grundlagsskyddad rättighet i USA och som Högsta domstolen nu alltså upphävt.
Många av de unga, kvinnliga abortmotståndarna tillhör den grupp som utgör stommen av USA:s abortmotståndare, nämligen konservativa kristna. Andra är sekulära men menar likväl att ett mänskligt foster är en individ och alltså inte ingår i kvinnors rätt att ”bestämma över sin egen kropp”, som abortanhängare ofta hävdar att kampen handlar om.
De religiösa abortmotståndarna är oftare anhängare av åsikten att fostret ska betraktas som en individ redan från befruktningen. Inte ens foster som är resultat av våldtäkt eller incest, eller vid allvarliga fosterskador, bör då kunna aborteras eftersom människolivet är heligt och det blivande barnet inte kan rå för hur det blivit till. Men de allra flesta aktivister, religiösa eller ej, räknar idag kvinnor som gjort abort som offer för ”abortindustrin” snarare än att anklaga dem för mord.
Trendigt att strunta i trenderna
Att vara anhängare till fri abort betraktas idag som en typisk etablissemangs-åsikt. Just därför är det tvärtom ofta anti-abortrörelsen som drar till sig unga, engagerade människor som inte bara sväljer allt som etablissemanget säger.
– Ja till livet-rörelsen har haft det bästa av båda världar när det gäller att attrahera unga människor. Den positionerar sig som ett motkulturellt alternativ till mittfårans konventionella visdom, men står samtidigt för populära åsikter om vikten av rättvisa och jämlikhet för de sårbara, säger historikern Daniel K Williams som skrivit en bok om abortmotståndet i USA.
Kristan Hawkins är ordförande för Students for Life of America, en organisation med över 1000 lokalavdelningar över hela USA. De menar att abort bör vara förbjudet utom i undantagsfall och vill även förbjuda vissa preventivmedel. Hon säger att dagens abortmotståndare erbjuder kvinnor mer än feminismen: ”Om feminismen säger till unga kvinnor att de måste kunna avsluta sina graviditeter för att uppnå sina mål inom utbildning och karriär, säger abortmotståndsrörelsen att de kan få bådadera.”
Delar av vänstern ansluter
En mindre men högljudd skara bland abortmotståndarna har i övrigt typiska moderna vänsterideal, och inte helt oväntat väljer New York Times att lyfta fram en dylik ung kvinna lite extra: 20-åriga Kristin Turner som beskriver sig som ”feminist, ateist och vänster”.
– Om någon begår våld mot en annan människa bör man inte respektera äganderätten, säger hon med anspelning på att hon gripits tre gånger då hon gjort intrång på abortkliniker för att dela ut kampanjmaterial.
Frånvaro av debatt
Trots NYT:s relativt objektiva artikel råder det även i USA närmast ett tabu mot att lyfta fram viktiga delar av abortmotståndarnas argumentation. Exempelvis talas det så gott som aldrig om huruvida fostrets pappa ens borde ha rätten att bli tillfrågad om en potentiell abort.
Både vänstergrupper och uttalat pro-vita grupper pekar på att beslutet kommer att påverka ”utsatta minoriteter” oproportionerligt mycket. Alla utom de fattigaste (som ofta är afro- eller latinamerikaner) har råd att resa till en annan delstat för att göra abort, medan ”utsatta grupper” i högre utsträckning kommer att ”tvingas” föda sina barn – något man kan ha invändningar mot både därför att man anser att det är diskriminerande mot icke-vita, och därför att man tycker att det föds alldeles för många icke-vita redan med fri abort.
Fakta: Beslutet i USA:s Högsta domstol Roe v Wade var ett rättsfall från 1973 som bestämde att aborträtten ingick i USA:s grundlag. Grundlagen sade ingenting om abort, men genom ett snårigt resonemang kom dåtidens HD fram till att abort skulle ingå i ”rätten till privatliv”. Republikanerna har sedan dess velat häva beslutet. Det historiska beslutet den 24 juni 2022 om att upphäva Roe v Wade kommer efter att Donald Trump under sin presidenttid kunnat tillsätta republikanska jurister på hela tre av av de nio domarposterna i HD, vilket tillsammans med tidigare utnämningar gett en konservativ majoritet i domstolen. Beslutet innebär inte att abort förbjuds, utan att frågan om när abort ska vara tillåtet förs ner på delstatsnivå, närmare folket.
