USA:s kniptångsmanöver mot Europa – ”industrin dör i tystnad”

Efter att dels ha sprängt en viktig del av Europas energitillförsel i luften och dels ha dragit in EU-länderna i ett ekonomiskt krig mot Ryssland bjuder den amerikanska regeringen på ”atombomben” i vad som visat sig vara ett industrikrig mot europa: Subventioner. Till och med EU:s väluppfostrade handelskommissionär rasar mot den amerikanska kniptångsmanövern.

Enligt Thierry Breton, EU:s kommissionär för den inre marknaden har det seglat upp ett allvarligt hot mot de nordeuropeiska industriländerna. Men det är inte Kina och inte Ryssland – det är USA. Vid ett möte med industrirepresentanter betecknade Breton USA:s nuvarande politik som en ”existentiell utmaning” för Europas ekonomi. Schweiziska Weltwoche rapporterade.

Industrin dör i tysthet

Den europeiska industridöden händer inte plötsligt. Inga storföretag går i konkurs och ingen fabrik flyttas utomlands och avskedar alla arbetare. Företag som går i konkurs har allvarliga fel på ledningen och/eller affärsidén – och dessa företag är inte dem som Thierry Breton oroar sig för. Saken är den att framgångsrika och skickliga företag pensionerar sina anläggningar ibland. Sådana företag utvecklar sin produktion och skapar helt nya produkter, som tillverkas i helt nya fabriker. Och varje gång fattar man beslut om var de nya anläggningarna ska byggas – och då ansvarar man i första hand inför sina aktiägare.

Ska BASF bygga sin nästa produktionslinje i Ludwigshafen där företaget hör hemma – trots att insatsvarorna kostar tre gånger så mycket? Varför inte etablera nästa fabrik i Lousiana istället för Ludwigshafen? Energin kostar en tredjedel, pengarna. Pengarna i direktörernas plånböcker räcker längre. Och det är tryggare för en koncern att investera i ett land med en regering som gärna sätter in kryssningsrobotar och bombplan för att se till att industrin får vad de utländska insatsvaror som den behöver. Den europeiska tunga industrins död inträffar stegvis och utan att det märks.

Fredrik Persson från lobbyorganisationen Bussiness Europe beskriver utvecklingen på följande sätt.

– Det är som att drunkna. Det sker tyst.

Northvolt lämnar Sverige och Europa

Northvolt, Europas stora hopp i det globala batterikriget, började sitt liv som en start-up fokuserad på kontinenten. Den svenska koncernen, med kunder som Volkswagen och BMW, behöver nu utöka produktionen. Det kommer man att göra i USA – där det händelsevis också finns fabriker för både VW och BMW.

Enligt Financial Times har Northvolt också den politiserade bankirfirman Goldman Sachs ”i ryggen”. Vad detta konkret ska betyda vill vi inte gå in på.

Anledningen till att Northvolt väljer bort Europa är Inflation Reduction Act (IRA). Denna lag innebär enligt bolagets VD att en ny fabrik i USA subventioneras med mellan 6 och 8 miljarder kronor. Tyskland erbjuder 1,5 miljarder.

Northvolts Peter Carlsson säger till Financial Times den amerikanska penningpressen lockar företag från hela världen, inte bara från Europa.
– Det finns nya asiatiska spelare som omfördelar sina strategiska planer och investeringar till Nordamerika,” säger Carlsson till FT. Kombinationen av subventionspaketet på totalt 369 miljarder dollar och Europas höga energipriser tvingar företagen över Atlanten.

Tömmer Europa på investeringar


Gaspriserna i Europa är även efter de senaste nedgångarna fem gånger högre än vad gas kostar i USA. Tysklands ekonomiminister, Robert Habeck, har tagit mod till sig och beskrivit USA:s subventioner som ”överdrivna” eftersom de ”dammsuger Europa på investeringar”.

Med sina nya subventionspaket är USA, som enligt massmedia är en ovärderlig vän och partner till Europa en måttligt lojal partner – inte minst mot bakgrund av sin egen djupa inblandning i de händelser som skapat den europeiska energikrisen.

Brott mot internationella regler

Subventionerna bryter mot Världshandelsorganisationens regler om rättvis konkurrens och EU har inrättat en arbetsgrupp som ska förhandla med den amerikanska regeringen för att lösa meningsskiljaktigheterna. EU har bett om ändringar av nio bestämmelser i lagstiftningen som involverar subventionsprogram på totalt 231 miljarder dollar, med argumentet att de skapar en ”kapplöpning till botten” för subventioner av företag.

Europeerna redan tungt belånade

De europeiska ländernas skattetryck är redan mycket högt i internationell jämförelse och de statliga kostnaderna verkar bara öka. Under det kommande decenniet kommer de europeiska länderna att behöva låna upp motsvarande fem triljarder kronor för att uppfylla åtaganden som politikerna har gjort till följd av ett annat amerikanskt hjärnspöke, nämligen klimatkrisen.

Mot den bakgrunden får man beteckna det som en beundransvärd träffsäkerhet när Biden-regeringens inkvoterade handelssekreterare Katherine Tai ger sitt råd de europeiska delegationer som kommer till henne för att klaga på den amerikanska politiken: Lösningen på Europas problem, enligt Tai, är att våra skattebetalare subventionerar sin industri mer. Att detta, liksom den amerikanska politiken, är i direkt strid med överenskommelser som träffats inom WTO (World Trade Organization) spelar ingen roll. Fru Tai ställer sig oförstående – varför bryr sig Europa om regler och överenskommelser, och om sina skattebetalares ekonomi och framtid, när vi i USA inte gör det?

Europas elbilsindustri i hårkorset

Den amerikanska IRA-lagen påverkar tillverkare inom områden som sträcker sig från avancerade maskiner till tung industri. Europeiska bedömare är särskilt oroade över lagens inverkan på fordonssektorn. I motsats till Europas motsvarande lagar kommer endast elbilar tillverkade av delar från Nordamerika och monterade där att kvalificera sig för en skatterabatt på 7 500 USD per styck.

Enligt Internationella energibyrån är Europa är hem för en fjärdedel av den globala elbilsproduktionen av och 20 procent av leveranskedjan. USA har bara 10 procent av elbilsproduktionen och 7 procent av batteriproduktionskapaciteten. Även detta enligt Financial Times.

Carlos Tavares, chef för den fransk-italienska biltillverkaren Stellantis, som levererar till amerikanska märken som Chrysler, är en av de industriledare som har uppmanat Europa att överväga vedergällningsåtgärder mot USA.

Energipriserna i Europa och subventionerna i USA drar allt med sig

Spanska Iberdrola, ett av världens största energiföretag, ändrar nu sina global investeringsplaner till nästan hälften av sin globala totalsumma från 2023-25. Endast 23 procent av invensteringarna ska nu göras i EU. Ignacio Galán, verkställande ordförande, sa till FT att USA på senare blivit en ”mycket mycket” mer tilltalande plats än Europa att investera i.

För förnybart producerat väte, till exempel, gav USA cirka 100 miljarder dollar i stöd under den nya lagen. EU erbjöd bara 5 miljarder, sa han.

Den högre och mindre förutsebara energikostnaden i EU påverkar många fler företag än de särskilt energiintensiva. Franska Safran, en ledande leverantör av flygmotorer och andra delar, är bland de företag som omprövar sina investeringsplaner. Man hade planerat en andra fabrik nära Lyon med fokus på lätta kolbromsar. Fabriken var öronmärkt att bli ett forskningsnav för tekniken. Men nu flyttar man sin produktion av landningsställ till Asien och USA. Man skjuter upp alla beslut om den nya franska fabriken i minst 18 månader till.

Min plikt är att se till att alla investeringar är ekonomiskt lönsamma”, sa vd Olivier Andriès nyligen. Trots ansträngningar för att skydda sig mot prisökningar var Safrans franska energikostnader på god mot att femdubblas mellan 2019 och 2023, sa Andriès, samtidigt som de hade varit stabila i USA och Malaysia, där koncernen också tillverkar kolbromsar.
Det är inte bara en fråga om att ta sig igenom vintern. Det finns en mycket djupare fråga på spel, det handlar om Frankrikes och Europas konkurrenskraft, sa han.

Frankrike har, enligt Financial Times, varit det enda landet som drivit på för att EU ska anta sin motsvarande lagstiftning till den som amerikanerna nu inför – och sluta fjäska för den självutnämnda världspolisen och se till att europeerna köper europeiska varor.

KATEGORIER

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några varor i din varukorg ännu.

Bläddra bland produkter