Utred brott med släktforskningsteknik

Utredare förslår att polisen måste få använda sig av informationen som finns i släktforskningsdatabaser när de ska utreda särskilt grova brott.

Den särskilda utredaren Eric Lejionram skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter (DN) att polisen borde få tillgång till släktforskningsdatabaser i samband med vissa brott.

Brotten ska vara grova brott som mord eller grov våldtäkt. Leijonram föreslår även att polisen ska få registrera dna, fingeravtryck och ansiktsbild vid exempelvis ringa narkotikabrott.

– För att komma åt gängen behöver polisen kunna registrera dna, fingeravtryck, ansiktsbilder, och röstprov, även vid exempelvis ringa narkotikabrott. En förundersökning om grova brott ska också kunna få tillgång till släktforskningsdatabaser, skriver Leijonram.

Mycket känsligt

Brottsutvecklingen i Sverige är allvarlig och Leijonram menar att en tillgång till databaserna skulle underlätta avsevärt.

Han skriver även om ett 16 år gammalt dubbelmord som löstes tack vare släktforsknings-dna. Tekniken var dock olaglig enligt Integritetsskyddsmyndigheten.

– Men det måste vara av synnerlig vikt för att utreda brottet och det ska vara uppenbart att ingen mindre ingripande åtgärd kan användas i stället, skriver Leijonram.

I flera fall har avtal upprättats mellan kunder och databaserna om att ingen information någonsin skulle ges till staten. Hur dessa avtal skulle hedras framgår inte.

Förslaget hotar integriteten för vanligt folk och var gränsen går är oklart men klart är att det öppnar upp för att börja använda registren. I PKU-registren finns i princip alla svenskar och om det skulle omfattas av förslaget framgår inte.