Fler börjar nu ifrågasätta den nya vego- och veganmaten som marknadsförs brutalt i samhället som att den skulle vara ett bättre alternativ för både hälsa och klimat. Men det visar sig att den många gånger saknar näring och att den eventuella näringen som finns är svår för kroppen att tillgodogöra sig. Experten Ann Fernholm har gett ut en bok i ämnet.
Den nya vego- och veganmaten som tar upp alltmer plats i butikernas hyllor och i reklamen, visar sig många gånger vara helt näringsfattig. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, som också har disputerat i molekylär biologi, har kommit ut med boken Fejkmaten som ifrågasätter den nya vegetariska och veganska trendmaten.
Näringstät mat kan inte ersättas med detta
Ann Fernholm menar att vi redan äter relativt näringsfattig mat i form av bland annat för mycket mjöl och socker och att de veganska halvfabrikaten då gör det hela än värre. Att ersätta näringstät mat med dessa livsmedel går inte.
Ett av problemen är, som Frihetsnytt skrivit om tidigare, att vår kropp har svårt att tillgodogöra sig det järn och zink som finns i vego- och veganmat då de är bundna till ett ämne som inte kan hanteras av kroppen och därför åker rätt igenom kroppen, enligt en undersökning från Chalmers tekniska högskola. Ann Fernholm hänvisar till undersökningen:
– I spannmål, bönor, ärter, och andra baljväxter finns något som man kallar för ”antinutrienter”. Det är ämnen i maten som binder väldigt starkt till mineraler som järn och zink. Det gör att vår kropp har svårt att ta upp mineralerna. Om man blötlägger, groddar eller fermenterar spannmål och baljväxter försvinner mycket av antinutrienterna. Då blir järn och zink tillgänglig för kroppen, säger Fernholm.
Järn är ett oerhört viktigt näringsämne, framförallt för barn och kvinnor, men i köttsubstituten och andra vego-/veganprodukter är biotillgängligheten liten.
– Ska vi ersätta det röda köttet med något annat måste vi se till att det är en rik källa på järn, annars kommer fler att få järnbrist. Små barn och kvinnor i fertil ålder har ett väldigt stort järnbehov i förhållande till hur mycket de äter. För dem kan det vara svårt att få allt järn de behöver från vegansk eller vegetarisk mat. Vår hjärna behöver järn för att fungera bra. Får man brist kommer det slå mot den psykiska hälsan och även koncentrationsförmågan, säger Ann Fernholm.
Ämnet antinäringsämnen och vilka konsekvenser de har på kroppen, har Frihetsnytts hälsoskribent Alexander Söderberg skrivit om i flera artiklar. Söderberg är före detta elitidrottare och analytisk kemist med specialintresse för kost och näring.
Vissa helt näringsfria produkter
Ann Fernholm har bland annat undersökt veganost och den, säger hon, är lika näringsfattig som godis:
– Veganosten är gjord på kokosfett, stärkelse, vatten, färgämnen och aromer. Kokosfett och stärkelse är i princip helt näringsfritt, det finns inga vitaminer i det. Det är bara kalorier. Det är lika näringsfattigt som godis.
”Växtbaserad” behöver inte vara nyttig eller ”klimatsmart”
Vegetarisk mat med hela råvaran bevarad, kan vara nyttig menar Fernholm:
– Industrin använder ofta bara proteinet från bönan eller ärtan. Resten tar företagen bort. Vegetarisk mat är ju nyttig om du äter hela råvaran. När du tar bort stora delar försvinner nyttiga vitaminer och antioxidanter. Det blir som ett tomrum i maten, säger Ann Fernholm.
Råvarorna i vegomaten kommer dessutom ofta långt bort ifrån Sverige och där bör man vara uppmärksam på märkningen så att det inte bara står att produkten är ”tillverkad” i Sverige, utan även att den kommer från svenskt jordbruk. Där brukar människor bli lurade, säger hon.
Ett försäljningsargument som ofta biter på speciellt unga, är att produkten ska vara ”klimatsmart”. Detta bör starkt ifrågasättas med grödor som är behandlade med bekämpnings- och konserveringsmedel, kanske genmanipulerade, och fraktade över halva jordklotet.
