Vikingarnas bidrag till julfirandet uppmärksammas i USA

Upphovsmännen bakom den mysiga julbrasan

Skandinaverna spelade en viktig roll för julen redan för mer än tusen år sedan, när vikingarna lade grunden till älskade traditioner i det västerländska julfirandet.

Det är amerikanska Fox News som i en längre artikel uppmärksammar de uråldriga skandinaviska traditionerna som formade The Yule tide. Uttrycket yule är den engelska formen på det nordiska jul, och brukar användas som en synonym för christmas. I synnerhet ett inslag som är särskilt älskat i den anglosaxiska världen, framförallt USA, Storbritannien och Kanada, är den stora julstocken som utgör de ikoniska brasorna.

För många amerikaner har brasan starka personliga betydelser. Alltifrån sociala samlingar i soffan framför den, till choklad med marshmallows eller rostade kastanjer som avnjuts i dess sken, utgör omtyckta associationer till brasan.

Fox News har pratat med Heidi Sherman, docent i medeltidshistoria vid University of Wisconsin-Green Bay, samt intendent för vikingahuset i Wisconsin-Green Bay i mellanvästern, vilket är det område som många skandinaver emigrerade till under 1800-talet.

En stock fick brinna under tolv dagar

Frihetsnytt publicerade inför julhelgen en artikel om vintersolståndet, där både det vetenskapliga fenomenet och det förkristna firandet togs upp. Det är den längsta natten på året och hade en stor betydelse för nordborna, vilka firade det genom midvinterblotet, då man offrade till gudarna för att vinna deras gunst.

Flera män släpar in julstocken. Illustration från 1832
Flera män släpar in julstocken. Illustration från 1832. Bild: Wikipedia/ Robert Chambers – The Book of Days

Sherman berättar om en annan del av det nordiska firandet, nämligen ovan nämnda julstock (eng. yule log). Det var en enda stor ekstock som var noggrant utvald och kan ha haft religiösa symboler ristade på den. Det var inget litet stycke ved, utan många skildringar från framförallt 1800-talet visar hur det oftast krävdes flera män för att dra in den i festsalen.

När elden tändes samlades alla runt den och berättade historier. Under de kommande tolv dagarna till det nya året, tändes stocken återigen varje morgon samtidigt som firandet fortsatte.

Tid för vikingarna att tillbringa med familjen

Enligt Sherman symboliserade detta redan för vikingarna en möjlighet att umgås med sina nära och kära, då jultiden var den enda tiden på året då alla inte var upptagna av arbete. Detta om något har verkligen levt kvar till dags dato.

Då utsågs familjens eller byns bäste historieberättare att berätta om historiska äventyr i familjen eller legender om gudar. Men även de andra, gamla som unga, berättade historier kopplade till legender eller det egna livet. Det var då man passade på att ta igen det sociala som inte hunnits med under året.

Historieberättandet och julbrasan finns bland annat återgivet i Andy Williams’ populära jullåt It’s the most wonderful time of the year:

”There’ll be parties for hosting
Marshmallows for toasting
And caroling out in the snow
There’ll be scary ghost stories
And tales of the glories of
Christmases long, long ago”

När Norden kristnades försvann inte denna del av firandet, utan den nya religionen sammanfogades med de gamla traditionerna. Att stocken skulle brinna i tolv dagar tror Sherman var ett kristet inflytande, vilket symboliserar den tid som det tog för de tre vise männen att följa stjärnan till Betlehem, där den nyfödde Kristus fanns.

Kontentan är att hade det inte varit för vikingarna så skulle en av de mest populära delarna av julfirandet kanske inte funnits idag.

Så har du tillgång till en brasa tänk gärna på detta faktum. Om du inte har det kan du alltid avnjuta en av de många videos som visar en brasa.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

00:56:35

Trump får tillbaka Facebook och Instagram