lördag, 1 oktober, 2022

Viktor Eriksson: Kristendomen avgörande för Sveriges bevarande

Detta är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte FrihetsNytt. Hos oss får alla åsikter komma till tals, oavsett hur obekvämt det är. Vi står för riktig yttrandefrihet.

Vänner i kristus – Om kristendomens betydelse för Sverige och Europa

Kristendomens roll i Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet har debatterats flitigt bland nationalister och har inte sällan varit upphov till slitningar och splittringar. Kritikerna har pekat på kristendomens etablering med våld vid flera tillfällen och undanträngning av ursprungliga hedniska samfund, samt tillskriver kristendomens förlåtande och accepterande hållning som roten till den situation som Europa befinner sig. Förespråkarna däremot har pekat på den enighet som kristendomen utgjort för Europa och det faktum att en stor del av vår kultur, moral och historia är djupt sammanlänkad med kristendomen. Denna artikel kommer att ställa sig på den senare sidan och genom en historisk återblick argumentera för vikten av kristendomen även hos dagens nationalister.

Omvändelse och anpassning

Under lika lång tid som man kan prata om ett svenskt rike har det funnits en påtaglig kristen närvaro. Det första samfundet grundades av Ansgar på 800-talet och på 1000-talet kan vi prata om att Sverige blev ett kristet rike i och med att Olof Skötkonung döptes och blev därmed vår första kristna regent.

Att kristendomen påtvingades nordborna är inte helt sant, även om svärdet ofta förekom och gamla kultplatser och traditioner gjordes om till kristna. En stor andel av de som omvändes gjorde det frivilligt, även om det skedde etappvis och Kristus inledningsvis placerades i det nordiska Pantheon som ”Vite Krist” jämte Tor och Oden.

Kristendomen var redan då en anpassningsbar religion. Att anpassa den yttre estetiken och lyfta fram vissa teologiska dogmer i olika sammanhang gjorde den överlag lätt för de europeiska folken att anamma den nya tron.

I The Germanization of early medieval Christianity (1996) pekar James C. Russell på flera aspekter där det germanska påverkade kristendomen snarare än tvärtom. En av de allra viktigaste var hur synen på Kristus gick från den lidande frälsaren på korset, till den triumferande guden som återuppstod från de döda, något som gick mer samman med den germanska synen på hjältar.

Sist men inte minst så är det framförallt kristna nedtecknare som vi har att tacka för att så pass mycket information finns bevarat om det förkristna Nordeuropa. Personer som Saxo Grammaticus, Adam av Bremen, Bede, Snorre Sturlasson och Olaus Magnus är några av de viktigaste källor vi har till de hedniska traditionerna. Självklart fick dessa urkunder en kristen prägel till följd av detta, men då de förkristna hedniska traditionerna och berättelserna till stor del var muntliga hade dessa dessvärre försvunnit av sig själva om ingen annan tagit på sig att skriva ned dem.

Ett sådant exempel är Beowulf-kvädet, där det närmaste vi har originalet är ett anglosaxiskt manuskript från 700-talet. Det antogs länge att det var ett kristet verk (vilket bland annat J.R.R. Tolkien stödde) men har på senare tid fått ett stark underlag som varande ett förkristet epos från 400- eller 500-talets Östra Sverige eller Gotland. Hade det inte varit för ett kristet intresse för eposet hade vi knappast haft någon större kännedom om det idag, eller på sin höjd små fragment.

Enighet i tider av kris

När araberna invaderade Europa genom de tills nyligen germanska områdena i Nordafrika (vandaler) och Spanien (visigoter) var det först vid Poitiers i Frankrike 742 som invasionen slutligen bromsades. De 300 år som följt på Västroms kollaps utgjordes av den så kallade ”Folkvandringstiden”, där olika germanstammar förflyttade sig genom Europa och ägnade mer tid åt att slåss med varandra än att slå sig ned och bygga upp ett nytt rike (vilket först skedde i och med det frankiska rikets cementering på 700-talet). Utan en enande faktor som kunde gå utöver stamlojaliteter hade den germanska hegemonin i Europa blivit väldigt kortlivad och ersatts av en arabisk-muslimsk dominans.

Kristendomens mer universalistiska hållning snarare än strikt etnocentriskt stambetonad, samt att dess struktur utgjordes av kyrkan som ingen enskild stam kontrollerade, gjorde att den kunde fungera som en enande faktor för germanerna.

Visserligen lyckades Arminius ena tillräckligt många stammar för att utplåna tre romerska legioner i Teutonburgerskogen år 9, vilket på lång sikt omöjliggjorde en alltför omfattande romersk expansion in i Germanien. Men denna enhet varade inte länge och Arminius mördades några år senare av konkurrenter om makten från de stammar han tidigare enat.

I det kristna medeltida Europa förekom det givetvis stridigheter efter Poitiers, men aldrig i en sådan omfattning att det hotade att störta hela Europa i fördärvet.

När påve Urban II 1095 utlyste det första korståget till det heliga landet, så handlade det inte enbart om att återta Jerusalem åt de kristna samt skydda kristna pilgrimer från muslimskt övervåld. Vid denna tid började riddarstånden att växa sig väldigt starka i framförallt England, Tyskland och Frankrike, fyllda med unga män som ville bevisa sin tapperhet och duglighet i strid. I stället för att möjliggöra för dessa att gå lösa på varandra och spilla kristet blod, så fanns det ett värde i att rikta deras energi mot Jerusalem. Den europeiska stabiliteten fick lite hjälp på traven och Jerusalem återtogs 1099 och förblev kristet till 1189.

Dessvärre skulle den kristna enigheten få sig en allvarlig törn i och med Reformationen och fasorna under det Trettioåriga kriget på 1600-talet. Men flera gånger skulle dock den gamla enigheten dyka upp som när Heliga besegrade turkarna i sjöslaget vid Lepanto 1571 eller när de polska hussarna undsatte det belägrade Wien 1683 och därmed stoppade en turkisk expansion in i Central- och Östeuropa.

Avslutning – Enighet och andlighet

Denna artikel har inte strävat efter att omvända den icke-kristna läsaren, men om så sker är det givetvis en högst välkommen effekt.

Det är inte kristendomen som är orsaken till den rådande situationen, utan har länge fungerat som ett bålverk mot omstörtande verksamheter.

Kristendomen har spelat en viktig roll i uppbyggandet av Europa i över 1500 år, både som samhällsbärande institution med administrativa funktioner, till kulturella gärningar som att bibehålla latinet som ett aktuellt språk än idag och bevarandet av kunskap från de förkristna germanska och keltiska kulturerna.

Sen vill jag uppmana den kristne läsaren att inte hoppa på ateistiska, hedniska eller övriga trosuppfattningar bland nationalister. Både Svenska kyrkan och Katolska kyrkan är utsatta för attack av globalistiska krafter inifrån och den Ortodoxa kyrkan distanseras alltmer i väst på grund av den rådande situationen med Ryssland och Östeuropa. Det är inte andra nationalister och konservativa som driver på den destruktiva utvecklingen inom kyrkorna.

Sen ska man inte underskatta värdet av en gudstro, både psykologiskt och spirituellt. Att sätta en tillit till en högre makt innebär inte att vända sig från sitt eget handlande och ansvar, utan det är att snarare närma sig allting på ett stoiskt sätt och inse att man kan släppa fokus på det som man inte kan kontrollera och överlämna det åt ”Guds hand”. Det hjälper även att finna mening i motgångar och se dem som prövningar som måste överkommas för att visa sin värdighet. Det var det som hjälpte våra förfäder, ända in på 1900-talet, att överkomma svårigheter och finna tröst när det kändes som omöjligast.

Det är inte enbart hos kristendomen som detta går att finna, men i jämförelse med alla gör-det-själv-andligheter så finns här ett färdigt koncept med de nödvändiga ritualerna, liturgin och strukturen för att kunna uppnå en känsla av högre medvetande.

Kristendomen har nu existerat i 2000 år. Den har överlevt förföljelser, pandemier, revolutioner och världskrig.

Det om något borde visa på en inneboende styrka som inte lätt kan krossas.

Skribent: Viktor Eriksson

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

Liknande artiklar

00:02:59
00:22:46

Dokumentär om kristendomen har premiär

00:03:19

Recension – Perfekt Storm