Vinsterna med att ta tillvara på begåvningarna

Att en stor andel särskilt begåvade barn i skolan inte får stimulansen som krävs för att utvecklas är ingenting nytt. Att skolans resurser är knappa behöver dock inte utesluta en framtid där vi kan ta tillvara på begåvningarna på annat håll. Något som gynnar både dem själva och samhället som helhet.

Särskilt begåvade – en grupp som hamnar utanför

Många är de särskilt begåvade barn i vårt land som dagligen inte får tillräckligt med utmaningar i skolarbetet, trots att Skolverket säger att de har rätt till det. Att inte alla skolor i landet uppfyller de kraven framgår i Skolinspektionens senaste granskning av årskurs fyra. Mer resurser läggs istället på skolbarnen med lägre kognitiv förmåga.

I avsaknaden av utmaningar blir de snabbt understimulerade och uttråkade, vilket kan leda till prestationer långt under sin potential. Något som kan förstärka känslan av att vara annorlunda och inte passa in vilket i sin tur bidrar till ännu sämre prestationer (se gärna SVTs kortdokumentär om två av dessa barn för att få en inblick).

Vad räknas som ett särskilt begåvat barn?

Enligt bland annat Mensa och Skolverket finns några utmärkande kännetecken:

  • Kännetecknas ofta av en snabbare intellektuell utveckling och inlärningstakt
  • Drivs av nyfikenhet och kreativitet samt att de löser kognitiva uppgifter snabbt
  • Kan vara negativt inställda till skolan och uttråkade om de inte får utlopp för sin begåvning
  • Enligt Skolverket kan 5 procent av eleverna räknas som särskilt begåvade. Alltså minst en i varje klass.

Innebär stora kostnader för samhället

Att inte särskilt begåvade barn och ungdomar får den stimulans de behöver i skolarbetet (och på annat håll) kommer med en stor prislapp. Dels med tanke på den stora potential som går förlorad när inte begåvningarna får blomstra och dels med avseende på de ekonomiska samhällskostnader som blir resultatet. Att känna sig annorlunda, obekräftad och utstött tär på den psykiska hälsan.

Det skulle vara intressant att göra beräkningar på hur många stora uppfinningar, projekt och samhällslösningar som varje år inte hamnar på ritbordet bara för att begåvningarna förblir understimulerade och utstötta. En miljö som de motvilligt tvingas uthärda i många år på grund av den rådande skolplikten.

Det som kan hända på längre sikt är att många begåvningar lämnar landet för att söka lyckan och stimulansen någon annanstans. En så kallad ”Brain drain” eller begåvningsflykt.

Där skolan inte räcker till får civilsamhället stötta

Det vore naivt att tro att skolan inom en snar framtid har resurser nog att ge tillräcklig stimulans till särskilt begåvade barn. Lika naivt är det att tro att skolväsendet ensamt kan erbjuda denna stimulans. Det är därför upp till civilsamhället att ta vid där skolväsendet inte räcker till. Vad avses då?

Först och främst den närmaste familjen, och räcker inte heller denna till finns det intresseorganisationer och föreningar som kan göra det. Mensa och Riksförbundet För Särskild Begåvning (RFSB) är exempel på två av dessa. Har man speciella intressen och hobbys som är intellektuellt krävande finns det även gott om dessa bara man letar.

Resultatet när begåvningarna får stimulans

Det som sker när svenska begåvningar får stimulans ända från barnsben upp i vuxen ålder är ofta prestationer och innovationer i absolut världsklass. Det är nog inte en slump att flertalet av våra största svenska uppfinnare, entreprenörer och företagsledare har framträtt och blomstrat mellan 1850-1950 då de inte var lika hårt (eller länge) bundna av skolan och skolplikten.

Nedan följer några exempel på svenska begåvningar som fått blomstra, vars uppfinningar och skapelser satt Sverige på världskartan.

  • Alfred Nobel – dynamiten
  • Baltzar Von Platen – kylskåpet
  • Gustaf Dalén – solventilen till fyrar
  • Gustaf de Laval – mjölkseparatorn och ångturbinen
  • John Ericsson – båtpropellern
  • Håkan Lans – miniubåten, datamusen och navigeringssystemet STDMA
  • Gustaf Erik Pasch – säkerhetständstickan
  • Erik Wallenberg – Tetrapak
  • Ingvar Kamprad – IKEA:s grundare
  • Assar Gabrielsson och Gustaf Larsson – Volvos grundare
KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter