En ny rapport från Järvaveckan Research och PwC visar att många företagsledare reagerar negativt på förortsdialekt och muslimska attribut i rekryteringar. Samtidigt väcker rapportens tolkningar kritik, eftersom resultaten lika gärna kan beskrivas som ett uttryck för att företag försöker undvika konflikter och oseriösa signaler på arbetsplatsen.
I undersökningen uppger 37 procent av företagsledarna att de påverkas negativt av kandidater som talar flytande svenska med förortsdialekt. Samtidigt svarar 61 procent att religiösa eller kulturella attribut, som slöja, kippa eller kors, påverkar deras intryck negativt vid en anställningsintervju.
Järvaveckans Vd Ahmed Abdirahman beskriver resultaten som ”fördomar”.
– Det är fördomar helt enkelt som innebär att människor inte kan göra rätt för sig själva som individer, säger han till SVT.
Men rapportens egna siffror visar att företagsledarna gör tydlig skillnad mellan olika typer av språk och uttryck. Bara 10 procent uppgav negativ påverkan av kandidater med utländsk brytning, medan hela 37 procent reagerade negativt på förortssvenska.
Det pekar mot att det inte främst handlar om att någon låter utländsk, utan om den särskilda slangkultur som vuxit fram i många förorter och som ofta förknippas med uttryck som ”walla”, ”bror” och ”yani”. I både SVT:s och TV4:s rapportering används just sådana ord som exempel på förortsspråk.
För många arbetsgivare handlar rekrytering inte bara om formell kompetens, utan också om hur en person uppfattas av kunder, kollegor och samarbetspartners. I rapporten framgår dessutom att språk är den faktor som påverkar mest i intervjusituationer.
Muslimska attribut sticker ut
Rapporten visar också att muslimsk tro och muslimska attribut väcker betydligt större tveksamhet än andra religioner. 38 procent uppgav att muslimsk tro påverkar intrycket negativt, medan motsvarande siffra för kristen och judisk tro låg kring 10 procent.
I rapporten beskrivs detta som ett ”inkluderingsproblem”. Samtidigt är det ett faktum att frågor kring slöja, bönepauser, könsseparering och diskrimineringsanmälningar återkommande blivit konfliktområden på svenska arbetsplatser. För företag som vill ha tydliga regler, gemensamma arbetsrutiner och undvika juridiska tvister kan sådana erfarenheter spela stor roll vid rekryteringar.
Undersökningen visar också att många företag i hög grad använder personliga nätverk vid anställningar. Det kan ses som ett sätt för arbetsgivare att minska osäkerhet och få bättre kontroll över vilka personer som släpps in i verksamheten.
Politiska konflikter väljs också bort
Att företag försöker undvika personer eller miljöer som kan skapa konflikter syns även i andra studier. En svensk studie publicerad i tidskriften Political Psychology visar att kandidater som signalerade politiskt engagemang oftare sorterades bort i rekryteringsprocesser.
Särskilt gäller detta personer med koppling till Sverigedemokraterna. Här kan det handla om regelrätt åsiktsdiskrimineribg eftersom det är framförallt i områden med starka vänstersympatier som SD:are ratas. Då över 20 procent av väljarna röstade på SD i förra riksdagsvalet är det anmärkningsvärt att denna uteslutning pågår.
Forskarna konstaterade samtidigt att även vänsterpolitiskt engagerade kandidater kunde missgynnas eftersom arbetsgivare riskerade att uppfatta dem som konfliktorienterade eller aktivistiska.
Sammantaget pekar resultaten mot att många företag i praktiken försöker skydda verksamheten från sådant som uppfattas kunna skapa motsättningar, identitetspolitik eller social oro. Det gäller både politisk aktivism, religiösa särkrav och den förortskultur som många arbetsgivare förknippar med låg seriositet och ökade konfliktrisker.
