Världshälsoorganisationen erkänner i ny rapport att nedstängningar orsakat massiva problem med psykisk ohälsa
I en rapport som publicerades på fredagen hävdade Världshälsoorganisationen, WHO, att ångest och depression ökat globalt med svindlande 25 procent bara under det första året av nedstängningar under hanteringen av Covid-19. Som ett resultat uppskattade rapporten att över en miljard människor världen över nu lider av psykiska problem.
WHO uppger i sin rapport att de restriktioner som infördes under covid-19-pandemin fick betydande psykiska konsekvenser för många, inklusive stress, ångest eller depression som härrörde från social isolering, avbrott och osäkerhet om framtiden.
Det nämns dock inte i rapporten att WHO hämtat mycket av sin skräckinjagande information om Covid-19 direkt från kinesisk propaganda, eller att de nedstängningar man förespråkade som svar på smittspridningen var en strategi som först implementerades av den kinesiska politbyrån.
Chefen för WHO, Tedros Adhanom Ghebreyesus, som tillsattes på sin post med stöd av Kina trots att han aldrig arbetat som läkare, var en tidig och uttalad förespråkare för nedstängningar och varnade för att häva restriktioner för tidigt, trots varningar från kritiker av konsekvenserna för befolkningens psykiska hälsa.
Rapporten fann att sexuella övergrepp och onlinemobbning mot barn ökat drastiskt under pandemin, vilket också lett till ökningen av depressioner hos yngre åldersgrupper som särskilt påverkades av nedstängningspolitiken. Globalt var det också en större förändring i psykisk ohälsa bland yngre åldersgrupper än äldre, vilket potentiellt speglar den djupa inverkan som skolnedstängningar och sociala restriktioner har inneburit för ungdomars psykiska hälsa.
Riskerna när barn och ungdomar fråntas sina normala aktiviteter såsom utbildning och sociala evenemang, kan visa sig vara större än själva Covid-19, fastslår rapporten.
Andra mentalvårdsspecialister har också varnat för att barn i allt större utsträckning har börjat uppleva ”locked-in syndrome”, där de har svårt att få vänner, interagera med andra och till och med upplever ångest över att leka med andra barn.
Lösningsförslag från WHO
När rapporten släpptes efterlyste Världshälsoorganisationen en ökning av finansieringen för psykiska problem. FN-organet sa att bara 2 procent av de nationella hälsovårdsbudgetarna i genomsnitt ägnas åt mental hälsa och mindre än en procent av det internationella hälsostödet går till psykiska hälsofrågor.
Den globalistiska institutionen lyfte också fram skillnaden mellan rikare och fattigare länder och rapporterade att 70 procent av de som lider av psykos i höginkomstländer får behandling, jämfört med bara 12 procent i fattiga länder. Intresset för psykiskt välmående är just nu på topp. Men några nationella satsningar på förbättrad mental folkhälsa låter vänta på sig.
