Svenskarnas engagemang för EU-valet är allt annat än starkt. Tre månader efter att EU-valet hölls har statistik presenterats för hur stort valdeltagandet var. De siffror som presenteras chockerar när man ser hur enorma skillnaderna är mellan inrikesvalen och EU-valet, samt mellan de svenska kommunerna. Ulf Ström från Swexitkoalitionen kommenterar siffrorna.
Den demokratiska legitimiteten för ett val brukar mätas i hur många som går och röstar. Om valdeltagandet är lågt brukar det användas för att ifrågasätta ett resultat, eftersom inte en tillräckligt stor andel av folkets åsikter finns representerade.
Sverige brukar ha ett väldigt högt valdeltagande i samband med riksdagsvalen. I valet 2022 deltog 84,2 procent av svenskarna i valet till riksdagen, medan 80,2 procent röstade i regionvalen och 80,5 röstade i kommunvalen, enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB).
Historiskt har det svenska valdeltagandet varit högt. Sedan 1973 har deltagandet i riksdagsvalen aldrig legat under 80,0 procent. Det lägsta var 2002, då 80,1 procent röstade i valet till riksdagen. I samma val nåddes bottenrekordet när 77,5 procent röstade i regionvalet.
Även när valdeltagandet varit som lägst har det ändå legat på en väldigt hög nivå när det gäller inrikespolitiken. När det ska röstas i EU-valet, där besluten fattas över huvudet på svenskarna borta i Bryssel, då ser engagemanget annorlunda ut.
Bottensiffror
När svenskarna röstade i EU-valet den 9 juni 2024 var deltagarsiffran betydligt lägre än när deltagandet i regionvalet var som lägst. 53,0 procent av svenskarna röstade i valet, vilket var något högre än EU-genomsnittet på 51,0 procent, enligt färsk statistik från SCB.
Svenskarna har sedan EU-inträdet 1994 inte varit särskilt intresserade av att rösta i EU-valet. Under de tre första valen, 1994/1995, 1999 och 2004 låg valdeltagandet på runt 40,0 procent. 2004 var siffran som lägst med 37,85 procent.
Den stora skillnaden i valdeltagandet stannar inte mellan inrikesvalen och EU-valet, utan det är en enorm skillnad mellan kommuner i Sverige. Mellan kommunen med högst valdeltagande och lägst valdeltagande skiljer det hela 40,0 procent. Högst valdeltagande stod Lomma kommun i Skåne för, med ett deltagande på 73,6 procent. Lägst valdeltagande hade Haparanda med 33,6 procent.
”EU saknar demokratisk legitimitet”
Frihetsnytt har talat med Ulf Ström, som driver Swexit-koalitionen, med krav på att Sverige ska lämna EU. Han är inte förvånad över de låga siffrorna i jämförelse med inrikesvalen.
– Jag tycker också att man ska koppla det till valdeltagandet ute i Europa, som är ännu lägre än i Sverige. Trots alla 100-tals miljoner kronor i valkampanjerna som satsas på att få européerna och svenskarna att gå till valurnorna, så kommer vi bara upp i som mest 55,0 procent. Det är ett betyg på hur engagerade vi medborgare känner oss i den här processen. Så jag tycker siffrorna talar sitt tydliga språk och att EU saknar demokratisk legitimitet när man inte lyckas få folket med sig.
Siffrorna talar dock för att det finns en god terräng att driva frågan om ett svenskt EU-utträde, enligt Ström.
– Jag tror att vi står inför ett trendskifte. Vi har ett etablissemang som backar upp EU med hull och hår, samtidigt ser folket hur etablissemanget och de folkvalda viker ned sig på löpande band i viktiga frågor. De går i EU:s ledband och låter sig förnedras i fråga efter fråga. Nu har vi dock kommit till en punkt där det börjar kännas för gemene man. Vi har bland annat elförordningen i oktober som kommer göra elen dyrare och därmed påverka industrin.
När frågor börjar drabba den egna plånboken, då blir det intressant att engagera sig i det. Det ser vi även med viloreglerna som får blåsljuspersonal att säga upp sig över hela landet. Det har börjat komma många frågor det sista året som påverkar gemene man i större utsträckning. När det sker, då öppnas ögonen och engagemanget stärks. Mainstreammedia är helt tysta i det här och lyfter inte alls dessa frågor, trots att flera av dem ger stora rubriker nere på kontinenten.
Ström avslutar med att säga att ”fortsättning följer” och påtalar att folk börjar mer uttalade och uppmärksamma på den destruktiva politik som EU driver.
