Ny public service-lag – början till slutet för SVT?

Regeringen har lagt fram ett förslag som kan förändra svensk mediemakt i grunden. Med mindre pengar, skarpare regler och krav på att sluta konkurrera med nyhetsartiklar på nätet, pressas SVT och Sveriges Radion tillbaka. Frågan är: överlever de gamla mediejättarna i en tid där fler kräver rättvisa villkor och verklig opartiskhet?

Tidigare har SVT, SR och UR fått mer pengar varje år, i takt med att priserna i samhället ökat. Det har gjort att deras budget automatiskt vuxit, även utan nya beslut. Från 2026 ska det ändras. Nu ska pengarna inte längre räknas upp varje år – vilket betyder att budgeten blir mindre värd över tid och att bolagen måste klara sig med mindre.

– Genom dessa stabila och långsiktiga finansiella förutsättningar ligger ett stort ansvar att planera sin verksamhet och hantera kostnadsökningar, sa kulturminister Parisa Liljestrand (M) under torsdagens pressträff.

Många ser detta som en välkommen kursändring. Kritiken har länge varit hård mot att skattepengar går till mediebolag som inte behöver konkurrera på samma villkor som andra.

Fokus på tv och radio – inte text på nätet

En av de tydligaste förändringarna är att SVT och SR inte längre ska bre ut sig i textform på sina sajter. Istället ska de fokusera på sin kärnverksamhet: att göra radio och tv.

– Det finns ett behov av att formulera om definitionen för kärnverksamheten: att producera, sända och tillhandahålla ljud och rörlig bild, sa Liljestrand.

Från 2026 till åtminstone 2033 måste SVT och SR varje år redovisa hur mycket text de publicerar och varför. Det är ett direkt svar på kritiken från privatägda nyhetsmedier, som menar att public service snedvrider konkurrensen genom att lägga ut gratisartiklar betalda med skattepengar.

Politiska vinklingar ska granskas – och bort

En annan viktig del i förändringarna gäller innehållet. Under pressträffen berättade Alexander Christiansson (SD) att det tidigare speglingsuppdraget (att programmen ska spegla samhället och befolkningen) – som uppmanade SVT att visa “variation i befolkningen” – nu ändras till att visa “förhållanden i hela befolkningen”.

– Bakom detta ligger det en hel del identitetspolitik som nu försvinner, sa Christiansson.

Det är en tydlig markering mot tidigare inslag av politisk vinkling i public service. Samtidigt tillsätts en oberoende forskningsstudie som ska undersöka hur väl kravet på opartiskhet efterlevs.

Kritiker har länge påtalat att public service lutar åt ett visst håll – särskilt i frågor som migration, klimat och identitetspolitik. Nu finns ett första steg mot att rensa upp.

Mer insyn – och krav på ansvar

Myndigheten som övervakar tv och radio får framöver granska allt som SVT och SR publicerar – även på nätet. För första gången måste bolagen också öppet redovisa sin användning av textinnehåll och samarbeten. Det är en förändring som många menar är nödvändig, efter år av kritik om bristande insyn.

Staten backar – andra röster får utrymme

När public service får ett smalare uppdrag och mindre pengar öppnas det för fler att ta plats i medielandskapet. Det ger bättre villkor för fristående medier som inte lever på skattepengar – och minskar risken att en enda aktör sätter tonen i samhällsdebatten.

Det är också ett sätt att stärka förtroendet för nyhetsförmedlingen. När public service tvingas redovisa sitt innehåll tydligare och hålla sig till kärnuppdraget, blir det lättare att se om de verkligen är opartiska – eller inte.