I decennier målades utlandsadoptioner upp som en god gärning. Men bakom leendena på familjefoton döljer sig en brutal verklighet – barn som stals, såldes och fördes bort från sina föräldrar. Nu avslöjar staten själv vad som länge tystats ner.
På måndagen fick regeringen ta emot Adoptionskommissionens slutrapport. Den visar att utlandsadoptioner till Sverige under många år har haft stora brister. Barn har sålts, fått falska identiteter och tagits från sina föräldrar utan deras tillåtelse.
– Det har förekommit allvarliga oegentligheter, barn har adopterats utan föräldrarnas vetskap, och dokument har manipulerats, konstaterar särskilda utredaren Anna Singer.
Skild från sin mamma – fördes bort vid födseln
Ett av många livsöden är Mikael Kjelleros Endrells, rapporterar Dagens Nyheter (DN). Han föddes i Colombia 1984 och togs från sin mor, som inte ens informerades. I adoptionshandlingarna står att hon var 32 år – i verkligheten var hon 19 och kämpade för sitt barns framtid.
Likt Mikael finns tusentals adopterade som idag ifrågasätter hela sitt livs grundvalar.
Adopterade: ”Jag vet inte vem jag är”
Flera forskningsrapporter bekräftar nu vad många adopterade upplevt – ett livslångt identitetssökande, känslor av främlingskap och svår psykisk ohälsa.
En psykologisk studie från 2015 konstaterar:
”De adopterade upplever ofta att deras kulturella identitet är splittrad. Många känner sig inte hemma i det land de växer upp i, samtidigt som bandet till ursprungslandet klippts av”.
I en annan studie från Norge följdes 119 barn från Sydamerika och Asien. Forskarnas slutsats:
”Barnen visade stora försenade utvecklingsnivåer vid ankomst. Även efter två år låg de fortfarande efter i kommunikation och motorik. Beteendeproblemen förändrades – från passivitet till fysiskt utagerande”.
Togs från sina egna – placerades bland främlingar
Utredningen och forskningen visar på samma mönster: barn som ryckts från sin kulturella hemmiljö och satts i miljöer där ingen liknade dem – varken till utseende eller bakgrund – löper högre risk att må dåligt.
En adopterad person vittnar i utredningen:
”Jag vet fortfarande inte var jag kommer ifrån. Jag vet bara att jag inte hör hemma någonstans”.
Norge och Danmark har redan stoppat adoptioner
Norge och Danmark har redan satt stopp för utlandsadoptioner efter liknande granskningar. Nu föreslår även den svenska utredaren att verksamheten bör stoppas.
Vad kräver de drabbade?
De adopterade kräver ett tydligt offentligt erkännande, ekonomisk kompensation och långsiktigt stöd. Förslagen inkluderar en nationell DNA-databas och resebidrag för att återfinna ursprung.
– En ursäkt är ett första steg. Men vi förväntar oss mer än så. Vi har blivit bestulna på våra liv, säger Madeleine Björk, adopterad från Sydkorea, till DN.
Stopp för utlandsadoptioner
Efter flera års utredning är förslaget tydligt: Sverige ska inte längre tillåta internationella adoptioner. För många barn har adoptionen inneburit att de tagits från sina familjer på fel sätt. Det har handlat om förfalskade papper, brist på samtycke och ibland ren barnhandel.
Utredningen visar att det inte går att garantera att allt går rätt till. Därför föreslås nu att adoptioner från andra länder stoppas helt. Många adopterade ser det som ett viktigt steg för att skydda framtida barn – och för att ge upprättelse till de som redan drabbats.
Ulf Kristersson var styrelseordförande i Adoptionscentrum åren 2003–2005.
Plus Göran, Tuffe Uffe har inga egna barn. Han har 2-3 barn som han har ”Köpt” från Asien.
Uppenbarligen kunde han inte få barn med sin ”fru”.