När regeringen vill införa ett medborgarskapsprov för att ”stärka integrationen”, säger universiteten nej. Rektorerna försvarar sin akademiska prestige, men frågan är om det inte är något annat som ligger bakom.
Universiteten säger nej till uppdraget
Medborgarskapsprovet är en del av Tidöavtalet och ska testa språk och samhällskunskap. Regeringen gav Universitets- och högskolerådet ansvaret och kallade in bland annat Stockholms och Göteborgs universitet.
Men istället för att bidra protesterar universitetsrektorerna. Hans Adolfsson, rektor vid Stockholms universitet, avfärdar arbetet som ”ett rent politiskt uppdrag”. Göteborgs rektor Malin Broberg menar att uppdraget inte hör hemma i akademin.
Elitens dubbelmoral
Samtidigt lever universiteten på miljarder i skattemedel från samma folk som nu kräver resultat. De talar om ”akademisk frihet” – men ofta används begreppet för att slippa ansvar. När det handlar om att utveckla prov, som våra nordiska grannar redan genomfört, blir universiteten plötsligt maktlösa offer.
”Det handlar inte om integritet – utan om aktivism”
Victor Eriksson, chefredaktör på Frihetsnytt och själv med lång erfarenhet av universitetsvärlden, ser ett annat mönster bakom protesterna:
– Att anlita universitetet för olika frågor är väl ganska givet, eftersom det ofta är där som sen teoretiska kunskapen finns. Att man sätter sig på tvären visar, i mina ögon, något annat än att man värnar sin akademiska integritet: nämligen den woke-aktivism som genomsyrar universitetsvärlden och innebär att man motsätter sig alla begränsningar av massinvandringen.
Regeringens spel är inte bättre
Men regeringen ska inte heller komma undan. Istället för att skapa ett helt nytt, fristående organ för medborgarskapsprov, väljer man att lägga uppdraget på universitet som redan visat sitt motstånd. Det skapar bara mer konflikter och fördröjningar.
Här framträder samma gamla mönster: två maktblock som bråkar om inflytande, medan folket blir brickor i spelet.
En frihetlig lösning
Varken universitet eller regering har folkets bästa i centrum. Universitetens elit vill skydda sin prestige, regeringen vill visa handlingskraft på pappret. Vad som behövs är något helt annat: en oberoende institution som arbetar direkt för medborgarna – inte för akademiska karriärer eller partipolitiska poäng.
Universiteten befolkas till största del av vänsterpatrask därför får vi denna reaktion men de lever på våra pengar så de ska bara rätta in sig i ledet.