Sverigedemokraterna rusar i opinionen med sin största uppgång på flera år – och bakom siffrorna pekar experter på en oväntad förklaring: mordet på den amerikanske debattören Charlie Kirk. Samtidigt växer stödet efter svenskbråket kring SD:s Jessica Stegrud, där partiet valde att inte backa.
I Novus septembermätning, som tagits fram på uppdrag av Göteborgs-Posten (GP) och TV4, får Sverigedemokraterna 23,9 procent – en ökning med 2,9 procentenheter. Det är partiets högsta siffra sedan före pandemin, och den största uppgången under nuvarande mandatperiod.
– Vi har inte sett en sådan uppgång för SD i någon mätning under mandatperioden. Det är väldigt exceptionellt, säger Hjalmar Strid, opinionsanalytiker på Novus, till GP.
Samtidigt backar Moderaterna till 17 procent, och Vänsterpartiet tappar två procentenheter till 6,6. Liberalerna ligger kvar under riksdagsspärren med 3,0 procent. Kristdemokraterna ligger på 4,1 procent.
Det innebär att de tre regeringspartierna tillsammans har 24,1 procent, mot SD:s 23,9. SD är därmed inte bara Tidösamarbetets största parti, de är bara 0,2 procent från att vara lika stora som hela regeringen.
Mordet på Charlie Kirk påverkar svensk politik
Enligt Novus finns en koppling mellan SD:s uppgång och mordet på den amerikanske konservative debattören Charlie Kirk, 31, som sköts till döds under ett studentmöte på Utah Valley University den 10 september.
– Han var extremt känd och inflytelserik bland yngre män – en viktig målgrupp för SD, säger Hjalmar Strid och hänvisar till den så kallade ”Charlie Kirk-effekten”.
Kirk var grundare av Turning Point USA och en välkänd profil i frågor om yttrandefrihet, globalism och identitetspolitik. Flera bedömare menar att mordet inte var ett isolerat dåd, utan ett uttryck för ett växande politiskt våld riktat mot konservativa röster. Reaktionerna har varit starka även i Sverige, där flera riksdagsledamöter kommenterat dådet som ett hot mot det fria ordet.
Stegrud-uttalande blev vägval för SD
I Sverige har debatten kring SD:s riksdagsledamot Jessica Stegrud satt ytterligare fokus på frågor om nationell identitet och kultur. Stegrud skrev på plattformen X efter en SVT-debatt om svensk kulturkanon:
”Talande ändå att det är en svenskfödd kurd [Lawen Redar] och en perser [Parisa Liljestrand] som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt.”
Uttalandet möttes av kraftig kritik från såväl regeringsföreträdare som oppositionspolitiker, men SD valde att inte ta avstånd. Flera partiföreträdare, däribland Josef Fransson, har uttryckt stöd för Stegruds inlägg.
En källa inom SD uppgav till Expressen att situationen tvingar partiet att ompröva sin position i en grundläggande fråga: vem som har tolkningsföreträde i frågor om svensk kultur.
De nya siffrorna talar sitt tydliga språk: när SD inte backar, utan öppet trotsar etablissemangsmedia med den vänsterextrema stiftelsen Expo i spetsen, så tilltalas väljarna av detta. Att det dessutom rör frågan om att erkänna svenskarna som ett unikt folk, något som varit ”förbjudet” i offentligheten, visar vad väljarna vill ha.
Internt inom SD verkar det till och med skämtas om ”Stegrud-effekten”, vilket riksdagsledamoten Josef Fransson skriver på sociala medier.
Två parallella händelser – ett gemensamt tema
Både mordet på Charlie Kirk och debatten kring Jessica Stegrud har gemensamt berört frågor om vem som har rätt att tala, definiera och försvara en nations kultur och identitet.
Det som förenar fallen är att båda handlar om offentliga personer som ställt kontroversiella frågor i ett polariserat debattklimat – och mötts av hårda reaktioner. I det ena fallet slutade det med dödligt våld. I det andra med politiska och mediala krav på avståndstagande – som uteblev.
Siffrorna i Novusmätningen indikerar samtidigt att väljarna inte påverkas i den riktning som medier och etablissemang kanske förväntat sig. Tvärtom.
| Parti | Stöd (%) | Förändring (%) |
|---|---|---|
| Socialdemokraterna (S) | 34,6 | +0,5 |
| Sverigedemokraterna (SD) | 23,9 | +2,9 |
| Moderaterna (M) | 17,0 | −0,6 |
| Centerpartiet (C) | 5,2 | −0,3 |
| Miljöpartiet (MP) | 4,6 | +0,2 |
| Kristdemokraterna (KD) | 4,1 | +0,1 |
| Vänsterpartiet (V) | 6,6 | −2,0 |
| Liberalerna (L) | 3,0 | ±0,0 |
Så länge folk fortsätter understödja den representativa demokratin så kan ex Soros-klanen fortsätta iscensätta motsättningar mellan den politiska höger- vänsterideologin. När det blir för mycket folkligt motstånd mot den ena sidan så arrangerar man en händelse så sympatier istället växlar till den andra halvan. Detta genom att folk fortfarande inte fattar att dess ledarskikt både är infiltrerad och går i den djupa statens ledband. Vi måste sluta med att inför varje val ge bort vår egen makt till okända människor som påstås representera oss. Hur många gånger vill man bli lurad egentligen?
Precis helt rätt som du skriver.