Efter två och ett halvt års granskning frias Sameh Egyptson från alla anklagelser om forskningsfusk. Hans omstridda avhandling om islamistiskt inflytande i Sverige har nu fått klartecken – trots hårt motstånd från både akademin och myndigheter. Beslutet ses som en tydlig upprättelse för forskaren som vägrade backa. Frihetsnytt fick en exklusiv intervju med honom.
Sameh Egyptsons attackerade avhandling om islamistiskt inflytande i Sverige har friats från alla anklagelser om forskningsfusk. Efter en omfattande granskning av totalt 111 påstådda fel har Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF) slagit fast att avhandlingen inte innehåller fabricering, förfalskning eller andra allvarliga avvikelser från god forskningssed.
Beskedet innebär ett definitivt erkännande för Egyptsons arbete – och en kalldusch för kritikerna.
– Det känns underbart, säger Egyptson i ett uttalande till Frihetsnytt, Det är en enorm lättnad efter två och ett halvt års ovisshet.
Tidsödande rättsprocess ifrågasätts
Avhandlingen lades fram vid Lunds universitet i februari 2023, men följdes omedelbart av en våg av anmälningar från både privatpersoner och akademiska aktörer. Kritikerna anklagade Egyptson för allt från felaktig källhantering till manipulation av material. Processen drog ut på tiden – något Egyptson nu menar allvarligt hotar forskningsfriheten i landet.
– Det är fruktansvärt. Tänk om forskare som inte har eget företag som jag ska behöva hänga i luften i två och ett halvt år, anklagade för oredlighet. Det här är omöjligt, det måste ändras.
Han pekar också på ett demokratiskt problem i hur anmälningarna hanterades:
– Alla dessa anmälningar skickades till betygsnämnden och opponenten bara veckor innan disputationen. Det är ett sätt att försöka sabotera hela processen.
Egyptson kräver nu att lagstiftningen ses över.
– Man måste sätta en tidsgräns för sådana här utredningar. Och man måste förbjuda att samma sak utreds flera gånger.
Forskning om ett känsligt ämne
Avhandlingen – ”Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige” – undersöker ideologiska kopplingar mellan svenska muslimska organisationer och det internationella Muslimska brödraskapet. Den bygger på mer än tjugo års arbete och omfattar över 700 sidor.
I NPOF:s beslut framgår att vissa formuleringar varit slarviga eller att källor varit otydligt angivna, men att dessa fel varken är systematiska eller av sådan art att de utgör forskningsfusk.
Den ena sakkunnige, Ilkka Lindstedt, skriver att det endast rör sig om ett fåtal fall där bevis saknas eller tolkningen är långsökt, och att detta är normalt inom området. Den andra sakkunniga, Inga Brandell, var betydligt hårdare i sin kritik, men nämnden valde alltså att gå på Lindstedts linje.
Ett hot mot yttrandefriheten?
Egyptson ser avhandlingens behandling som en varningssignal. I intervjun berättar han att ämnet – islamistisk infiltration – väckt motstånd inom både akademin och myndigheter.
– Jag skrev om en hemlig organisation som vilselett svenska samhället i decennier. De säger att de är ett religiöst samfund, men i själva verket är de en totalitär politisk organisation.
– De har använt falska namn, stavningar och dubbla identiteter. Det var självklart att det skulle finnas felaktigheter i titlar, men dessa rättades till vid disputationen.
– Det är sorgligt att medier och myndigheter ändå fortsatte sprida bilden av att jag fuskat.
Han anser att många kollegor i stället för att bemöta forskningen sakligt har ägnat sig åt smutskastning.
– Jag vill uppmana mina kollegor – islamologer och andra – att ta avhandlingen på allvar. Skriv en recension, en vetenskaplig artikel. Sluta kasta skit.
Fortsätter granska islamistisk påverkan
Trots motgångarna är Egyptson inte klar. Nu planerar han att gå vidare med forskning kring islamistisk påverkan inom kommuner, civilsamhället och myndigheter – områden som han menar är dåligt belysta.
– Jag kommer att fortsätta där regeringen inte vågat agera. Jag kommer att utreda infiltrationen i kommuner, myndigheter och akademin – precis som Frankrike gjort.
Han berättar även att han blivit riksdagskandidat för Kristdemokraterna.
– Jag vill göra skillnad, på riktigt. Och det finns ett stort tomrum att fylla.
Vem försvarar forskarna?
Fallet Egyptson belyser flera centrala frågor om akademisk frihet, yttrandefrihet och statens hantering av känsliga samhällsfrågor. När forskare som granskar ideologisk maktutövning möts av utdragna rättsprocesser och offentliga misstänkliggöranden, riskerar tystnadskultur att breda ut sig.
NPOF:s friande beslut innebär ett erkännande för Egyptsons arbete, men det väcker samtidigt nya frågor: Hur skyddas framtida forskare som vågar undersöka det som är obekvämt? Och varför tog processen så lång tid?
