Riksdagslönerna höjs igen – DU betalar

Riksdagsledamöterna höjer sina egna löner – mitt i en tid då många svenskar kämpar med elräkningar, matpriser och bolån. Från årsskiftet får varje ledamot 2 900 kronor mer i månaden, beslutat utan offentlig debatt. Skillnaden mellan folkets ekonomi och maktens villkor växer – och det är du som betalar.

Riksdagens arvodesnämnd beslutade den 30 oktober att höja ledamöternas månadsarvode från 78 500 till 81 400 kronor. Höjningen träder i kraft vid årsskiftet.

”I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneökningar som följer av de avtal på arbetsmarknaden som gäller under innevarande avtalsperiod och de löneökningar som ägt rum under 2025”, skriver nämnden i sitt pressmeddelande.

Vanliga löntagare tappar i köpkraft

Enligt Medlingsinstitutet ökade svenska löner i genomsnitt med 4,0 procent under 2024. Samtidigt har inflationen legat på ungefär samma nivå, vilket innebär att reallönerna – det vill säga löner justerade för prisökningar – i stort sett varit oförändrade. I vissa grupper har reallönerna till och med minskat.

För en genomsnittlig heltidsanställd med en månadslön på 37 100 kronor innebär en löneökning på 4 procent ett lyft på cirka 1 500 kronor – hälften så mycket som riksdagsledamöterna får i sin höjning.

Ökade krav på transparens

Flera röster har tidigare lyft behovet av att politiska arvoden kopplas tydligare till den allmänna löneutvecklingen. Det har även föreslagits att en oberoende kommission ska besluta om höjningar, snarare än en nämnd utsedd inom riksdagen. En sådan modell skulle enligt förespråkarna stärka insyn och öka förtroendet.

Höjningen aktualiserar åter frågan om hur politiska beslut förhåller sig till vardagen för vanliga löntagare – och om den ekonomiska klyftan mellan folkvalda och väljare fortsätter att öka.