Han är terrorstämplad av USA och dömd i Storbritannien – men i Sverige har han kunnat leva ostört i åratal utan åtal eller ingripande. Nu beslagtar svenska myndigheter hans tillgångar för mångmiljonbelopp, utan dom. Fallet väcker allvarliga frågor om både bristande kontroll och risken för rättsosäkra ingripanden på utländska grunder.
Abdul Jalil Mallah är utpekad som global terrorist av USA och dömd i Storbritannien. I Sverige har han däremot inte åtalats för något brott, rapporterar Expressen. Trots det har svenska myndigheter beslagtagit hans tillgångar för över 20 miljoner kronor – utan att någon dom har fallit.
Levde öppet i Sverige – trots USA:s terrorstämpel
Mallah, 50, har bott i Malmö sedan 2015. Han har drivit livsmedelsbutik, byggföretag och gjort affärer med svenska kommuner. Samtidigt är han sedan 2021 upptagen på USA:s sanktionslista som ”särskilt utpekad global terrorist”, anklagad för att ha smugglat olja från Iran och finansierat grupper som Hizbollah och Huthirebellerna.
I Storbritannien har han dömts till 18 månaders fängelse för att ha undanhållit information om sina tillgångar, men straffet är ännu inte verkställt.
I Sverige har han inte åtalats för något brott.
Inga åtal – men miljonbeslag
Under 2025 har svenska myndigheter agerat kraftfullt. Kronofogden har beslagtagit fyra fastigheter, två lyxbilar och 2,8 miljoner kronor i kontanter – tillgångar som nu hålls kvar under en pågående utredning om penningtvätt, skriver Expressen i en uppföljande artikel.
Beslagen har genomförts med stöd av lagen om självständigt förverkande. Lagen innebär att egendom kan tas i beslag även utan åtal eller dom – det räcker att myndigheterna anser att inkomsterna inte kan förklaras på ett godtagbart sätt.
– Man misstänker att det kan vara brottspengar i botten, helt enkelt, säger åklagaren Håkan Larsson.
Frågan som väcks är vad som händer med tillgångarna om Mallah inte åtalas – eller frikänns. Rätten att få tillbaka egendom som beslagtagits på misstanke är inte självklar.
Vem avgör vem som är ett hot?
Mallah förnekar alla anklagelser. Han hävdar att pengarna kommer från fastighetsförsäljningar i Syrien och Libanon.
– Åklagaren kan säga vad han vill, men det finns bevis för att jag har sålt mina hus och köpt ett hus här för pengar som har kommit in till banken enligt regelverket, säger han.
Att en person som inte dömts i Sverige får sina tillgångar beslagtagna med stöd av utländska sanktionslistor väcker frågor. Bland annat har USA även terrorklassat flera personer som är bosatta i Sverige, däribland tre nuvarande och tidigare ledande personer inom Nordiska Motståndsrörelsen.
Det finns i dagsläget inget rättsligt hinder mot att samma åtgärder som riktats mot Mallah även kan användas mot andra individer som pekas ut av utländska myndigheter – oavsett om svenska domstolar väckt åtal.
Risk för rättsosäkerhet och bristande kontroll
Samtidigt väcker fallet frågan om kontrollen över säkerhetshot i Sverige. Mallah har i flera år levt öppet i Malmö med företag, fastigheter och fordon i sitt namn. Han har stått på USA:s terrorlista sedan 2021 – men det dröjde till 2025 innan svenska myndigheter började ingripa.
Det återstår att se om Mallah kommer åtalas, frias eller fällas i svensk domstol. Fram till dess kvarstår frågan om var gränsen går mellan rättssäkerhet och säkerhetspolitik – och vem som egentligen avgör vem som är ett hot i Sverige.
