Kaos på COP30 – ursprungsfolk stormade elitens klimatmöte

Ett hundratal demonstranter tog sig under tisdagskvällen in på FN:s klimatmöte COP30 i Belém, Brasilien. Bland deltagarna fanns representanter för olika ursprungsfolk, som bar traditionella kläder och protesterade mot vad de menar är ett klimatsystem där lokalbefolkningar hålls utanför medan skogen försvinner.

Stormningen ägde rum i den så kallade ”Blå zonen”, där statsministrar, diplomater och andra högnivådelegater från FN:s medlemsländer befann sig. Enligt G1 och Reuters uppstod konfrontationer när säkerhetsstyrkor försökte hindra gruppen från att ta sig in. FN:s säkerhetsvakter bildade kedjor och använde bord för att blockera dörrarna, rapporterar Sky News.

Två vakter skadades. En ska ha blivit träffad i magen av ett kastat föremål och fördes bort i rullstol, medan en annan skadades i huvudet av en trumstock. FN:s talesperson menar att ordningen snabbt återställdes, och att konferensförhandlingarna kunde fortsätta som planerat.

Skogar skövlas för klimatets skull

Samtidigt som världsledare talar om klimatmål och biologisk mångfald fälldes över 100 000 träd i Amazonas för att bygga den väg som leder till konferenslokalen i Belém. En fyrfilig väg drogs genom regnskogen för att underlätta transporterna till mötet, något som väckt ilska bland lokalbefolkningen.

Ett av demonstranternas budskap var “Vår mark är inte till salu” – ett svar på det man upplever som att beslut om skogen fattas långt bort, av aktörer utan lokal förankring. Kritiken riktar sig mot en global elit som säger sig vilja rädda miljön, men som samtidigt bidrar till dess förstörelse när det passar de egna syftena, rapporterar Breitbart.

Protest mot dubbla måttstockar

Klimatmötet samlar tusentals delegater från hela världen. Enligt flera rapporter serveras exklusiv mat och dryck i förhandlingsrummen, samtidigt som den politik som diskuteras riskerar att leda till ransonering, skattehöjningar och restriktioner för vanliga människor. Det är just denna kontrast som flera demonstranter reagerade på.

“Där eliten sitter med champagne och predikar för världen, dök tusentals brasilianare upp beväpnade och sa: ‘Fint snack, synd på ert hyckleri,’” skriver en användare på X.

Demonstrationen har väckt uppmärksamhet internationellt. Över 3 000 representanter för ursprungsfolk deltog i marschen till konferensen enligt journalisten André Vieira, som rapporterade från platsen. Ett antal ur dessa grupper valde att agera på egen hand genom att ta sig in på området.

Krav på inflytande och lokal kontroll

Många av demonstranterna krävde större inflytande i beslutsprocesserna kring klimat och skog. Ett återkommande krav var att urfolkens rätt till mark och självbestämmande ska skyddas – inte bara nämnas i deklarationer. Enligt Sky News uttryckte ledare från Tupinamba-samhället frustration över att beslut fattas utan att de tillfrågas, trots att det är deras hem som påverkas direkt.

Brasiliens regering har tidigare framhållit urfolken som centrala aktörer i klimatfrågan, men stormningen av COP30 visar att många anser att inflytandet fortfarande är symboliskt snarare än reellt.

Miljöveteranen: detta sker när folk fått nog

Konstnären, nationalisten och miljöveteranen Åke Blomdahl menar att protesterna i Belém visar vad som händer när människor som levt i samklang med naturen i generationer får nog.

– Det är ju ganska naturligt att man reagerar när stora bolag kommer och köper upp mark och bryter ner det som funnits där i hundratals år, säger han till Frihetsnytt.

Blomdahl pekar på den dubbelmoral som präglar klimatpolitiken: världsledare som talar om hållbarhet samtidigt som de backas upp av oljebolag och byggen av nya motorvägar inför ett klimatmöte.

– Det blir absurt, säger han. Samtidigt varnar han för att inte romantisera någon sida helt och hållet – även ursprungsfolk kan påverka naturen negativt. Men i det här fallet, menar Blomdahl, är deras kamp mot rovdriften i Amazonas och för rätten till sin mark både förståelig och nödvändig.

Ett system i obalans?

Kritiken som lyfts handlar inte enbart om miljön, utan även om maktbalans och frihet. När beslut som påverkar hela samhällen tas i slutna rum av samma aktörer som flyger privat och konsumerar mest, ifrågasätts legitimiteten i systemet.

Händelserna i Belém har nu satt ljuset på en växande konflikt: mellan globalt styrd klimatpolitik och lokal verklighet. Och den visar att frågor om självbestämmande, markrättigheter och maktkoncentration inte längre kan hållas utanför klimatdebatten.