Miljarder ur svenskarnas pensioner satsades på Northvolt – och försvann när bolaget gick i konkurs. Nu visar en ny granskning att investeringen gjordes via ett upplägg som enligt utredaren inte var tillåtet. Frågan som växer är hur en så riskfylld satsning med pensionspengar kunde genomföras utan att stoppas i tid.
Nästan sex miljarder kronor av svenskarnas pensionspengar försvann när batteribolaget Northvolt gick i konkurs. Nu visar en ny granskning att investeringen gjordes genom ett upplägg som inte var tillåtet och att varningssignaler missades. Granskningen presenterades under en pressträff på regeringskansliet med finansmarknadsminister Niklas Wykman och utredaren Mats Langensjö från konsultbolaget Arkwright.
Investeringen gjordes av Första till Fjärde AP-fonden via det gemensamma bolaget 4 to 1 Investments. När Northvolt kollapsade skrevs hela innehavet ned till noll. Totalt rörde det sig om omkring 5,8 miljarder kronor ur pensionssystemet.
Upplägg som inte borde ha godkänts
Langensjö riktar hård kritik mot konstruktionen bakom investeringen. Enligt granskningen skapades bolaget i praktiken för en enda affär: Northvolt.
– Det var inte tillåtet enligt de regler som gällde för AP-fonderna, säger Langensjö.
Normalt ska riskkapitalbolag sprida riskerna mellan många investeringar. Men i detta fall fanns bara ett enda innehav under flera år.
Dessutom saknade bolaget egen organisation och personal. Det fanns ingen självständig analyskapacitet, något som normalt anses avgörande vid investeringar i högriskbolag.
Utredningen konstaterar att strukturen därför inte följde etablerade principer för riskkapitalinvesteringar.
– Organisationens utformning talar för att strukturen sattes upp för att nå en specifik investering snarare än för att bedriva riskkapitalverksamhet, säger Langensjö.
Kritik mot hur pensionspengar hanterades
AP-fonderna förvaltar delar av svenskarnas allmänna pension och fungerar som buffert i pensionssystemet. När pengarna försvinner påverkar det i slutänden pensionssystemets stabilitet.
Utredningen pekar också på att fonderna saknade den organisation och de resurser som krävs för denna typ av avancerade investeringar.
– AP-fonderna har inte byggt upp de organisationer och resurser som man behöver för det fria mandat man fick 2019. De har varit reaktiva och inte hängt med, säger Langensjö.
”Perfekt storm” bakom beslutet
Enligt utredningen drevs investeringen fram av flera samtidiga faktorer: lagändringar som gav större frihet att investera i onoterade bolag, en global grön investeringsvåg och en period med mycket låga räntor.
– Man kan säga det blir en perfekt storm, säger Langensjö.
Regeringen granskar vidare
Rapporten överlämnades till Wykman vid pressträffen i riksdagen. Regeringen uppger att den nu ska analysera slutsatserna och avgöra om lagstiftningen behöver ändras.
Men för pensionsspararna är miljardförlusten redan ett faktum. Frågan som nu återstår är hur en av de största satsningarna med svenska pensionspengar kunde gå så fel – utan att stoppas i tid.
När får vi se de ansvariga i handbojor ??
Lär aldrig hända i det här landet där makten hela tiden skyddar de sina oavsett vilka brott de har gjort.