Sverige går segrande ur en intensiv strid i Bryssel. EU backar från planerna att ta svenska elmiljarder – pengar som i stället kan stanna kvar och användas för att bygga ut det svenska elsystemet. Beskedet ses som avgörande för framtida investeringar och elkostnader.
EU ville ta en del av de svenska elintäkterna. Nu backar unionen. Efter intensiva förhandlingar i Bryssel står det klart att Sverige får behålla kontrollen över sina flaskhalsintäkter pengar som används för att bygga ut det svenska elsystemet, rapporterar TT.
– Vår rätt att bestämma över flaskhalsavgifterna i Sverige är säkrad. Andra länder kommer inte kunna lägga beslag på dem, sade statsminister Ulf Kristersson efter toppmötet.
Förslag om att ta svenska pengar
Bakgrunden är EU-kommissionens förslag om att 25 procent av medlemsländernas flaskhalsintäkter skulle användas till gemensamma elnätsprojekt i Europa. Syftet var att bygga ut elnäten och driva på klimatomställningen.
Flaskhalsintäkter är avgifter som uppstår när el förs från ett område med lägre pris till ett område med högre pris. Dessa pengar går i dag till att bygga ut elnät och stärka elsystemet i Sverige.
Enligt regelverket ska intäkterna användas för att öka överföringskapaciteten eller sänka avgifter för elkunder.
Sverige satte stopp
De senaste veckorna har Sverige drivit en tydlig linje mot förslaget. På toppmötet i Bryssel fick regeringen gehör.
– Det fanns ett förslag om att Europa skulle kunna använda 25 procent av alla flaskhalsavgifter. Den risken är nu borta, säger Ulf Kristersson.
I det gemensamma uttalandet från EU-ledarna slås nu fast att det ska finnas en ”flexibel strategi” för hur länder använder sina egna flaskhalsintäkter – med hänsyn till nationella behov.
Avgörande för svenska investeringar
Beslutet får direkt betydelse för Sveriges elsystem. Svenska kraftnät planerar investeringar på tiotals miljarder kronor de kommande åren för att bygga nya ledningar och stärka kapaciteten i landet.
Dessa satsningar finansieras till stor del med just flaskhalsintäkter.
Om EU hade fått igenom sitt förslag hade en betydande del av finansieringen försvunnit, vilket kunnat påverka både utbyggnadstakt och leveranssäkerhet.
Fortsatt strid om energipolitiken
Toppmötet i Bryssel präglades av oro kring energipriser och Europas energiförsörjning. Flera länder driver samtidigt förändringar i EU:s klimatpolitik och utsläppshandel.
– Många länder är väldigt gaspåverkade och de sitter väldigt illa till, säger Ulf Kristersson.
Förhandlingarna om EU:s elnätspaket fortsätter under året. Men beskedet från toppmötet innebär att Sverige tills vidare behåller kontrollen över sina egna elmiljarder och därmed över en central del av finansieringen av det svenska elsystemet.
