Språktestet i förskolan: 0 av 94 klarade kraven

Ingen av de testade klarade kraven när Göteborg införde språktest för förskolepersonal. Resultatet väcker frågor om hur rekryteringar kunnat ske tidigare – och varför bristerna först nu blir synliga. Samtidigt öppnar systemet fortfarande för undantag.

Sedan maj förra året måste arbetssökande utan betyg i svenska genomföra ett språktest för att kunna anställas i Göteborgs förskolor. Av totalt 3 378 sökande har 94 personer testats och samtliga har blivit underkända, rapporterar Göteborgs-Posten (GP).

Det innebär att personer som tidigare kunnat gå vidare i rekryteringen nu stoppas direkt när kraven tillämpas fullt ut. Resultatet ger därmed en konkret bild av vilken språknivå som faktiskt funnits bland sökande till verksamheten.

– Jag är faktiskt inte förvånad och jag är väldigt stolt över det här testet, säger Blerta Hoti Singh (S), ordförande i förskolenämnden, till GP.

Testet synliggör tidigare brister

Språktestet omfattar läsa, skriva, tala och förstå svenska, och alla delar måste vara godkända för att få arbete.

Att ingen av de testade når upp till kraven, trots att vissa har utbildning, pekar på att språkliga brister inte tidigare fångats upp i vare sig utbildning eller rekrytering. Kommunen lyfter själv problemet med utbildningar som släppt igenom personer med svaga kunskaper.

– Där vet vi att man examinerar barnskötare trots att de har enorma svagheter i det svenska språket och det är inte rimligt.

Utfallet tyder därmed inte på ett enskilt problem, utan på en mer omfattande systembrist där krav inte upprätthållits konsekvent.

Undantag trots underkänt

Trots att grundregeln är att den som inte klarar testet inte ska anställas finns ett undantag. Personer som bedöms vara nära godkänt kan erbjudas arbete, under förutsättning att de samtidigt följer en individuell plan för att förbättra sin svenska.

Detta väcker frågor om hur strikt kraven i praktiken tillämpas. När ett test införs för att säkerställa en viss nivå, men samtidigt öppnar för undantag, uppstår en situation där samma brister riskerar att fortsätta hanteras inom verksamheten i stället för att åtgärdas före anställning.

Hittills har möjligheten endast använts i ett fåtal fall, men principen innebär att kravet inte är absolut.

En växande fråga för välfärden

Språktester används redan inom äldreomsorgen och är på väg att bli en fast del av rekryteringsprocesser i flera delar av välfärden. Samtidigt har riksdagen beslutat om nationella språkkrav inom socialtjänsten, där nivå B2 i svenska blir riktmärke.

Utvecklingen i Göteborg visar hur skillnaden mellan formella krav och faktisk kompetens kan bli tydlig först när kontroller införs. Därmed aktualiseras också frågan om hur sådana brister kunnat växa fram – och varför de inte upptäckts tidigare i systemet.