Ny demokratirapport: Tar man upp de stora hoten?

Fler svenskar säger att demokratin står stark. Samtidigt växer kritiken mot maktkoncentration, brist på insyn och minskat folkligt inflytande. Nu väcks frågan om Novus nya Demokratirapport kommer att ta upp de frågor som många demokrati-kritiker pekar ut som de verkliga hoten.

När Novus presenterar Demokratirapporten 2026 i Almedalen lyfter man fram förtroendet för demokratin, relationen mellan väljare och politiker samt om människor undviker att uttrycka sina åsikter av rädsla för konsekvenser.

Rapporten ska bland annat undersöka den växande klyftan mellan medborgare och politiker samt om människor avstår från att säga vad de tycker eftersom deras åsikter kan bli offentligt kända.

Demokratihoten som många efterlyser svar på

Bland systemkritiker och förespråkare för ökad öppenhet återkommer flera frågor som länge beskrivits som demokratiska problem:

• Ägarkoncentrationen inom medierna, där Bonnier och Schibsted kontrollerar stora delar av nyhetsmarknaden.
• Att allt fler beslut påverkas av EU-nivån snarare än av svenska väljare.
• Storföretag och finanseliter med direktkanaler till regeringen som vanliga medborgare saknar.
• Politikers deltagande i slutna nätverk och konferenser som Bilderberggruppen och World Economic Forum.
• Att Nato-medlemskapet och DCA-avtalet beslutades utan folkomröstning.
• Statliga mediestöd som kritiker menar gynnar etablerade medier framför alternativa röster.
• Frågor om åsiktsregistrering och kartläggning av privatpersoners politiska uppfattningar.
• Debatten om hets mot folkgrupp-lagstiftningen och dess påverkan på yttrandefriheten.

Finns frågorna med i rapporten?

Det material som Novus hittills offentliggjort nämner inte någon av dessa frågor specifikt. I presentationen av Demokratirapporten finns inga uppgifter om att mediekoncentration, EU:s makt, Nato, DCA-avtalet, mediestöd, Wallenbergsfären, Bilderberggruppen, World Economic Forum, Expo eller lagstiftningen om hets mot folkgrupp kommer att analyseras särskilt.

Misstron mot makten består

Samtidigt visar de uppgifter som redan presenterats att nära tre av tio svenskar anser att dagens politiker försvagar demokratin. Novus styrelseordförande Torbjörn Sjöström kallar siffran ”ganska chockerande”, rapporterar TV4.

Enligt Sjöström handlar mycket av oron om att människor upplever att politiker, medier och forskare driver egna agendor snarare än att lyssna på väljarna.

Frågan är nu om årets rapport kommer att nöja sig med att mäta förtroendet för demokratin – eller också undersöka de maktstrukturer som många väljare anser ligger bakom den växande misstron.

Frihetsnytt granskar på plats

Frihetsnytt kommer att finnas på plats i Almedalen när Demokratirapporten 2026 presenteras under måndagen. Vi kommer att följa presentationen och granska om rapporten berör de frågor som många väljare lyfter fram som centrala för demokratins framtid – däribland maktkoncentration, mediemångfald, yttrandefrihet, folkligt inflytande och insyn i beslutsprocesser. Frihetsnytt återkommer med en uppföljning efter presentationen.