Sämsta PISA-resultatet någonsin för elever i Sverige

Svenska 15-åringar får sina lägsta PISA-resultat hittills i läsförståelse och matematik. Jimmie Åkesson (SD) pekar ut massinvandringen och bristande svenska som en central förklaring – samtidigt visar Skolverkets rapport stora skillnader mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund.

Sverige fortsätter nedåt i PISA, OECD:s internationella studie av 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Studien har genomförts sedan år 2000 och används för att jämföra kunskapsresultat mellan länder och över tid.

I PISA 2025 deltog omkring 760 000 elever från 91 länder och regioner. I Sverige deltog 6 688 elever. Resultaten visar ett tydligt fall sedan den förra mätningen.

Sverige tappar 21 poäng i läsförståelse och 18 poäng i matematik sedan 2022. I matematik är resultatet det lägsta Sverige har fått sedan mätningarna började. Sverige ligger nu omkring OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnen.

Andelen elever som inte når den grundläggande nivån har samtidigt ökat. I läsförståelse gäller det 31 procent och i matematik 34 procent, jämfört med 24 respektive 27 procent 2022.

Åkesson: Blundar för grundproblemet

Efter att resultaten presenterats gick Jimmie Åkesson till angrepp mot vad han beskriver som bortförklaringar. SD-ledaren anser att massinvandringen och bristande kunskaper i svenska måste få en central plats när skolresultaten diskuteras.

”De partier i Sverige som fortfarande blundar för vad de har ställt till med kommer att förklara de usla resultaten i Pisa-mätningen med att “det är skärmarnas fel!” eller “det är vinsternas fel!”.”, skriver han på X.

Åkesson pekar framför allt på språket. Hans förklaring är att ett begränsat svenskt ordförråd inte bara påverkar läsförståelsen, utan också möjligheten att förstå instruktioner, läroböcker och undervisning i andra ämnen.

”När var och varannan ungdom i många delar av landet pratar torftig ortensvenska, har ett fattigt ordförråd och knappt kan prata, än mindre läsa, det svenska språket, så kan man inte förvänta sig att de presterar särskilt bra i skolan. Inte i något ämne.”

Stora skillnader mellan grupperna

Skolverkets siffror visar stora skillnader beroende på migrationsbakgrund. I matematik fick svenska elever i genomsnitt 482 poäng. Elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar fick 438 poäng, medan utrikesfödda fick 426 poäng.

Skillnaden syns också tydligt bland elever som inte når PISA:s grundläggande nivå. I läsförståelse gäller det 23 procent av de svenska eleverna, 41 procent av elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar och 55 procent av de utrikesfödda.

I matematik är motsvarande andelar 27 procent bland svenska elever, 46 procent bland elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar och 50 procent bland utrikesfödda.

Samma mönster finns i naturvetenskap. Där ligger 18 procent av de svenska eleverna under grundläggande nivå, jämfört med 38 procent bland elever födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar och 47 procent bland utrikesfödda.

Skillnaderna har funnits länge

Det handlar inte bara om resultatet från ett enskilt år. Skolverkets genomgång visar att elever med utländsk bakgrund under lång tid har presterat sämre i genomsnitt än svenska elever i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

I naturvetenskap har skillnaderna funnits under hela perioden sedan 2006. Även i matematik visar Skolverkets tidsserie ett återkommande gap mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund.

Sverige har samtidigt en större andel elever med utländsk bakgrund än de övriga nordiska länderna. Andelen ökade också mellan PISA 2022 och PISA 2025.

PISA fastställer inte hur stor del av Sveriges långsiktiga resultat som kan förklaras av invandringen. Men rapporten visar att migrationsbakgrund hänger samman med stora skillnader i resultat, vilket ger statistisk bakgrund till den fråga Åkesson lyfter.

Det senaste fallet är bredare

Utvecklingen mellan 2022 och 2025 visar samtidigt att det senaste resultatfallet omfattar fler grupper. Svenska elever har tappat, medan resultaten bland utrikesfödda har förbättrats eller varit stabila. Skillnaderna mellan grupperna har därför minskat i den senaste mätningen.

Det förändrar inte det långvariga gapet mellan grupperna. Däremot visar utvecklingen att fler faktorer påverkat själva nedgången mellan de två senaste PISA-mätningarna.

Skärmar och mindre läsning

En annan förklaring som har lyfts är digitaliseringen. Regeringen har pekat på ökad skärmtid och minskad läsning, medan OECD bland annat diskuterar förändrade läsvanor, koncentration och användningen av digitala verktyg. Utbildningsminister Simona Mohamsson förklarar det bland annat med en ”skärmpandemi”.

Det behöver inte stå i motsats till Åkessons språkförklaring. Ordförråd, läsvana och förmågan att förstå längre texter har betydelse för undervisningen i flera ämnen.

Åkesson vill höja språkkraven

För Åkesson ligger lösningen både i migrationspolitiken och språkpolitiken. Sverige ska enligt SD-ledaren inte återgå till den tidigare omfattningen på invandringen, samtidigt som kraven på svenska ska höjas.

”Språket är en grundförutsättning för lärande och får vi inte bukt med detta problem så kommer vi aldrig att se en signifikant förbättring av Pisa-resultaten.”

Han avslutar sitt inlägg med ett politiskt besked:

”Sverigedemokraterna är garanten för att massinvandringspolitiken aldrig kommer tillbaka och att språkkraven för alla som bor i Sverige höjs.”

PISA 2025 visar både ett nytt brett fall i svenska skolresultat och stora, långvariga skillnader kopplade till migrationsbakgrund. Åkessons besked är att invandringen och språkfrågan måste finnas med när orsakerna till utvecklingen diskuteras – och när politiken för att vända den utformas.