Budgeten: Bensinen blir dyrare medan miljarderna fortsätter till EU

Svenska bilister och företagare väntas få högre kostnader när övergångsregeringen lägger fram budgeten för 2027. Skattesänkningar försvinner samtidigt som över 61 miljarder kronor avsätts till EU. Ytterligare miljardbelopp går till migration och bistånd, medan Företagarna kräver lägre skatter.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) överlämnade under torsdagen regeringens budgetförslag för 2027 till riksdagen. Men budgeten är långt ifrån slutgiltig. Två månader efter valet saknar Sverige fortfarande en ny ordinarie regering. Därför har övergångsregeringen lagt fram en tillfällig budget som främst bygger på tidigare beslut, utan större nya politiska satsningar.

Budgeten ska nu behandlas av riksdagen, som väntas fatta beslut i december. När en ny regering tillträder kan den dessutom lägga fram egna förslag och ändra både skatter och statliga utgifter. Det innebär att de belopp som nu föreslås fortfarande kan förändras.

Ny skattesmäll mot bilisterna

Den tillfälliga sänkningen av drivmedelsskatten löper ut i slutet av november. Enligt branschorganisationen Företagarna kan bensin och diesel bli omkring tre kronor dyrare per liter. Högre transportkostnader riskerar också att slå mot företagen och leda till dyrare varor i butikerna.

– Det är fel läge att göra både företagande och vardagsliv dyrare, säger Företagarnas policychef Patrick Krassén.

Regeringen lägger inte heller fram någon ny sänkning av elskatten, trots att ett sådant förslag tidigare tagits fram. Samtidigt försvinner den tillfälliga rabatten på kollektivtrafiken vid årsskiftet. Det betyder att flera lättnader för svenska hushåll upphör när kostnaderna fortfarande är höga.

EU får över 61 miljarder – polisen går miste om pengar

Samtidigt föreslås 61,6 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift under 2027. Försvaret och samhällets krisberedskap får omkring 234,6 miljarder kronor. De planerade försvarssatsningarna fortsätter eftersom samtliga riksdagspartier står bakom dem. Samtidigt konstateras det att försvaret inte når upp till de mål som krigsalliansen Nato satt upp, trots att politikerna tagit lån på uppemot 300 miljarder kronor för ändamålet.

Kriminalvården får också behålla flera planerade tillskott. Men Polismyndigheten går miste om en tidigare aviserad höjning på 2,8 miljarder kronor, enligt Dagens industri. Även forskningen och arbetet med att korta vårdköerna får mindre pengar än vad som tidigare planerats.

Nästan 13 miljarder till invandring

Trots att flera planerade satsningar stoppas avsätts 12,7 miljarder kronor till migration under 2027. Pengarna ska bland annat gå till Migrationsverket, mottagande av asylsökande, boenden och rättsliga prövningar. Det handlar alltså om kostnader för både myndigheter och mottagande.

Samtidigt kan omkring 1,67 miljarder kronor av migrationskostnaderna räknas som internationellt bistånd. Det gäller främst kostnader för asylsökande under deras första år i Sverige. Därmed finansieras delar av mottagandet inom ramen för biståndsbudgeten.

Över 45 miljarder till bistånd

Budgeten innehåller också 45,1 miljarder kronor till internationellt bistånd. Räknas biståndskostnader inom andra delar av statsbudgeten in uppgår den totala biståndsbudgeten till högst 53 miljarder kronor. Det är stora belopp samtidigt som flera tidigare planerade satsningar i Sverige uteblir.

Närmare 43 miljarder kronor av anslaget går till biståndsverksamhet. Omkring 1,8 miljarder kronor avsätts till biståndsmyndigheten Sida. Pengar går också till bland annat Folke Bernadotteakademin och annat internationellt utvecklingsarbete.

Regeringen vill dessutom kunna skjuta till kapital till det statliga bolaget Swedfund. Förslagen omfattar bland annat upp till 500 miljoner kronor för investeringar i Ukraina och ytterligare 600 miljoner kronor för klimatinvesteringar. Det handlar om möjliga kapitaltillskott, inte redan beslutade utbetalningar.

Samtidigt som svenska hushåll går på knäna och de mindre lättnader man upplevt under året dras in, så kommer åtskilliga miljarder att skicka till andra länder. Detta trots att redovisningar och genomgångar av vad pengarna verkligen går till lyser med sin frånvaro.

Företagarna kräver lägre skatter

Företagarna kritiserar att budgeten inte ger företag och hushåll större lättnader. Policychefen Krassén vill att nästa regering sänker kostnaderna för att driva företag. Han pekar särskilt på arbetsgivaravgifterna, bolagsskatten och skatten på arbete.

– Minskade arbetsgivaravgifter, sänkt bolagsskatt och lägre marginalskatter är en bra början och det finns färdiga förslag på hur det kan genomföras, säger han.

En ny regering kan ändra budgeten och föreslå andra prioriteringar. Samtidigt räknar Finansdepartementet med att Sveriges ekonomi växer med 2,3 procent under 2027 och att arbetslösheten sjunker till 7,7 procent. Frågan om nya skattesänkningar får därmed vänta på nästa regering.